I Will Prevail

Att ha en blogg är inte så lätt som man kan tro. Det är ju så att jag som människa kan tendera att vara rätt så tråkig...eller i alla fall tycker jag det. Vad har jag egentligen gjort som ger mig rätt till att ha en egen plats på Internet? Är jag kändis? Nej. Är jag speciell? Njae....det ska man väl inte säga att jag inte är. För nog är väl alla lite speciella...frågan är bara om det är positivit eller negativt. Man brukar ju faktiskt säga att en person är speciell om den personen är lite udda...inte som oss andra.

Kom just att tänka på en sak som hände mig när jag pluggade till lärare. Jag hade en klaskamrat som genast...så fort vi träffades...kallade mig för ett ufo. Tanken var ju att jag inte ville vara som alla andra...därför hade jag lila hår och lysande färger på kläderna. Jag tänkte att det var sista rycket innan jag var tvungen att skärpa till mig. Inte kan en lärare se ut som ett lingon i håret eller ha snorgröna kläder?

I alla fall...mister ufokallaren visade sig vara ett större ufo än vad jag var. Han hade alltid saker att säga och alla i klassen tyckte att han var jobbig. Det ska också tilläggas att jag några år senare började jobba på Nyhemsskolan. Där kom han och vikarierade för mig...haha.

Så jag ser det som något positivt att vara ett ufo...varför ska man inte få vara som man vill? Jag har också lagt bort tanken på att man inte ska få ha lila eller varför inte grönt hår? Varför ska man inte få ha tatueringar eller hål i öronen? Eleverna ser dessa människor också och skolan ska ju vara ett axplock av hur samhället ser ut. Så jag säger såhär...nu har jag spretigt rött hår och svart/vit rutiga brallor....det gick ju att få fast anställning i alla fall :)