Konsert gånger två

Nu är det saker på gång igen.
I morgon ska vi har vår första spelning och jag är nervös. Med mitt andra band var jag nog aldrig såhär nervös...men det är mer naket denna gång eftersom vi bara är tre i banet. Spelningen är i Finspång av alla ställen också...och de gillar nästan bara hårdrock och annan hård musik...vi är inte hårda alls. Nu blev jag nervös igen!!!!

I övermorgon ska min mor och jag åka till Stockholm och titta på Kamelot. De är så bra! Jag hoppas bara att lokalen är bättre än förra gången då vi var och såg dem. Jag trodde att jag skulle svimma av värmeslag. Lokalen kan inte ha varit ventilerad alls!

Min mor och jag ska bo kvar i Stockholm hos en av hennes vänner. Då slipper vi att åka hem så sent på natten...det är bra med ett nätverk av kompisar må jag säga.

Nej, nu har jag inte tid med er längre...måste packa för tre dagar. (har ingen aning om vad jag ska ha på mig!!!!)

Skickad till rektorn

I fredags var det byggrupp igen. Denna gång skulle vi vara på studiebesök egentligen men det blev planeringsdag på dagis. Detta resulterade i att vi i byggruppen blev hembjudna till rektorns hus där vi fick träffa hans lilla dotter. Sedan kom också min jobbarkompis med sin son. Kreativt kaos kan man ju säga att det blev när hennes som började spela marackas i mina öron...hmm...inte riktigt nöjd med höljudda barn, men han var så söt. Blev att jag satt och tittade på barnen i stället för att fokucera. Tror att det kommer med tiden...att kunna fikucera med allt kaos...men jag är inte där än.  

Vi fick en underbar pastasallad och två av mina jobbarkompisar hade lagat kaka...skulle jag ha gjort det också? Vi fick massor gjort och jag hoppas innerligt att vi denna gång ska få göra om skolan lite. Vet ni att den inte blivit omgjord sedan 1920- talet? Skandalöst!!!!

Skräpbok?

Ja, det är ju så det heter när man jobbar med scrapbooking...eller hur det stavas. Jag har idag jobbat med denna konst eftersom jag måste få kontroll över mina bröllopsfoton. Det tar tid, men det blir mycket vackert när jag är klar. Jag har nu satt in foton på när jag sökte efter den perfekta brudklänningen. Nästa uppslag ska vara när jag hade min möhippa (David är också med på ett hörn självklart) och sedan ska det bara rulla på. Jag hoppas bara att jag blir klar i år...det tar ju så mycket tid. Men kul är det i alla fall!

Förföljd

Myror i brallan
Myror i köket
Myror i hallen
Myror i finrum
Myror överallt

Myror på kudden
Myror i kylskåp
Myror i matskål
Kisse vägrar äta

Myror i brallan
Myror i skorna
Myror i klassrum
i väskan de liftar?

Myrorna kommer
Myrorna springer
Eleverna springer
Eleverna skriker

Myrorna klättrar
Eleverna hoppar
På bänkar de står
Myrorna skrattar





Stockholm igen...

I morgon ska jag till Stockholm igen med min klass....klass 9A heter de och jag måste tillägga att de är MYCKET värre än dem på tv. Har du sett något program? Jag kan inte titta på det eftersom jag får nog i skolan.

I alla fall vi ska till Stockholm och gå till riksdagen. Gjorde jag det när jag gick på Söder? Jag kommer inte ihåg. Nu är det i alla fall andra gången jag kommer att komma dit :) Det ska faktiskt bli kul att se det igen...var ju på gränsen till sjuk förra gången...smittade ner en kollega och blev sängliggande en vecka efter :) Nu är jag fit for fight på ett helt annat sätt så det ska bli kul.

Jag undrar bara vad eleverna kommer ihåg av regering och riksdagområdet som vi läste i åttan. Jag undrar om de kommer att göra bort sig och faktiskt också mig. Bara de vet vad vår stadsminister heter...snälla låt dem göra det...snälla ,snälla.
 
Mata mig säger eleverna. Jag matar dem. Men vad de sedan ska göra med informationen jag matar dem med vet de inte. Att de faktiskt ska komma ihåg saker förstår de inte. Att de ska ta eget ansvar lär de sig inte. Jag hatar att vara en curlinglärare...men hur skulle de annars få någonting alls med sig från höstadiet...eller förlåt...grundskolans senare år.


Dröm om framtiden

Jo, det finns konstiga människor överallt. Säger det till mina elever hela tiden. De har målat upp framtiden i ett rosaskimrande ljus...när jag kommer bort från skolan kommer alla mina bekymmer att lösa sig, tänker de. Då kommer verkligheten att vara ljus och jag kommer att ha fritid...pyttsan heller!

Se bara på dem som jobbar...jobb upp över öronen har vi. Saker och ting fungerar inte som det ska och det verkar som om de som är ute i arbetslivet faktiskt var de där naiva snorungarna när de gick i skolan. Ingenting fungerar ju som det ska . Till exempel så fick jag bord och stolar till mitt klassrum (att jag ens fick det var ju ett litet under egentligen) Sedan fick jag ny ventilation (en stor vit låda som verkar kyla ned bara halva min kropp eftersom den står till vänster om tavlan) Gissa vad de ska göra nu? Jo nu ska de måla om...är det inte l i t e fel ordning allt har hänt.


Fonus nästa...

Var ju tvungen att ta ett kort på ett quest som vi gjorde. På bilden här så ser du en man som blivit begravd...lite slarvigt om jag får säga så. Ville bara visa er.
image12
På bilden ser du mitt djur också. Är han inte underbar?

Min man och jag?

Det är ju så att man som kvinna måste vara flexibel. Eller hur? Vissa kvinnor tar upp en sport för att komma mannen nära, andra börjar spela instrument. Jag spelar WoW. Är detta det ända sättet för mig att verkligen ha ett intresse med min man så "so be it". Nu kommer ni att skratta. Alla som inte spelar själva gör det...så varsågod att skratta. Jag tycker dock att vi är så himla söta ihop så jag bara måste visa en bild.
image11
Jag är till vänster och min "man" är till höger. Mitt namn är Osis och mitt djurs namn (han syns inte på bilden) heter Ture.

Dricka i badkaret

Hmm...erkänn nu...ni har kissat i duschen allihopa. Jo, det tror jag att ni har...i alla fall om ni går tillbaka till när ni var små. Simon däremot dricker ur badkaret. Jag tog kort på honom bara för att visa er. Som vanligt så blev han generad över det han gjorde...men jag hoppas att ni ser att han gör det.
image10

Modellen - klister och klet

Snygg va?!
Så såg jag ut på modevisningen. Jag vet inte riktigt vad jag tyckte om det egentligen...varför ska man hålla på och sminka sig så att det blir obekvämt. Vem vill ha klister i ansiktet eller lösögonfransar som sticker i ögonvrån? Jag tyckte att det var jobbigt med allt det där.

Idag var jag hos frissan....sa till henne att det var en krissituation. Jag kallar det så när jag inte ens med mitt hårdaste vax kan få håret som jag vill. Det sa bara boom den senaste tiden...håret hade växt ca 2 cm.

Tänkte nästan ta ett kort för att bevara minnet av den frisyr jag har nu...men jag somnade i soffan när jag kom hem så halva sidan på mitt hår är platt och den andra står rakt ut. Der ut som om luft farit genom min skalle och svish så har man den frisyr jag har nu.

Jag inser nu genast att detta inlägg om mitt hår är en hint om att jag bara fördriver tiden...jag lovar att bättra mig...men just nu händer det inte så mycket roligt som jag kan dela med mig av.


Myror!

har för närvarande myrinvasion i vårt kök. Vi har sprutat med Myrr utanför och stackars Simon får inte gå ut. Usch!!!!!!

Ett ufo?

Att ha en blogg är inte så lätt som man kan tro. Det är ju så att jag som människa kan tendera att vara rätt så tråkig...eller i alla fall tycker jag det. Vad har jag egentligen gjort som ger mig rätt till att ha en egen plats på Internet? Är jag kändis? Nej. Är jag speciell? Njae....det ska man väl inte säga att jag inte är. För nog är väl alla lite speciella...frågan är bara om det är positivit eller negativt. Man brukar ju faktiskt säga att en person är speciell om den personen är lite udda...inte som oss andra.

Kom just att tänka på en sak som hände mig när jag pluggade till lärare. Jag hade en klaskamrat som genast...så fort vi träffades...kallade mig för ett ufo. Tanken var ju att jag inte ville vara som alla andra...därför hade jag lila hår och lysande färger på kläderna. Jag tänkte att det var sista rycket innan jag var tvungen att skärpa till mig. Inte kan en lärare se ut som ett lingon i håret eller ha snorgröna kläder?

I alla fall...mister ufokallaren visade sig vara ett större ufo än vad jag var. Han hade alltid saker att säga och alla i klassen tyckte att han var jobbig. Det ska också tilläggas att jag några år senare började jobba på Nyhemsskolan. Där kom han och vikarierade för mig...haha.

Så jag ser det som något positivt att vara ett ufo...varför ska man inte få vara som man vill? Jag har också lagt bort tanken på att man inte ska få ha lila eller varför inte grönt hår? Varför ska man inte få ha tatueringar eller hål i öronen? Eleverna ser dessa människor också och skolan ska ju vara ett axplock av hur samhället ser ut. Så jag säger såhär...nu har jag spretigt rött hår och svart/vit rutiga brallor....det gick ju att få fast anställning i alla fall :)

Jobb och mera jobb...

I helgen gjorde jag inget mer än att ladda batterierna och hänga upp gardiner. Jo, kanske jagade jag lite myror också. Vi har fått ett rätt så stort problem med dem just nu. Inte nog med att jag har dem i klassrummet, nu ska det ligga mrlik i hela huset. Simon tycker att de är bra sällskap. Han kan lägga sig ned på golvet och titta på dem. Men Simon då! Du ska ju föreställa ett rovdjur...hjälp mig....säger jag då. Då tittar han på mig som om jag var knäpp. Nästan som om han i sitt stilla sinne sa:
- Mamma, de är ju inte ens goda...och de biter mig i nosen. Och du klampar ju runt så fins själv.

Jaja, idag kommer också sotaren. Och hur han ska komma upp på vinden har varken jag eller min man en aning om. Hoppas bara han inte blir arg.

Nej, nu ska jag jobba. Måndagar suger...de är min värsta dag!

Hävla skvallerblaska

Nu har jag väl blivit knäpp! Jag funderade hela vägen till jobbet i morse på att kanske göra en liten svallertidning kring Hävla. Fråga folk om olika saker och skriva lite skit. Jag tycker ju att det är roligt så varför inte? Denna idé startade i att jag tyckte att man skulle få ett välkomstpaket om man flyttade in till Hälvla, den idén finns fortfarande kvar. Varför ska det vara så att man är så anonym? Jag vet att grannen heter Axel, men inget mer. Jag skulle vilja att det blev mysigare stämning i Hävla där man kanske skulle kunna ha små råd där man får enas eller bråka om hur centrumska se ut mm. Är det bara en utopi eller kan man få till det så?

På fredag ska jag på inflyttningsfest hos några grannar. Fy sjutton så roligt! Jag har också tankar på att bjuda in alla ungdomar i Hävla för att vi ska veta vilka vi är.Vi är ju befolkningen i Hävla...då kanske det är bra att ha varandra och i alla fall känna till att vi finns där för varandra.

Semester/bröllopsresa

Vi funderar på var vi ska åka på semester/bröllopsresa. Vi kom ju inte iväg efter vårt bröllop och jag tror inte att man kan vänta aldeles för länge med att ge sig av. Vi funderar nu på att kanske bara ge oss ut i Sverige, titta på sevärdheter och bo där vi hamnar. Det skulle vara mysigt och spännande i ett tycker jag. Eftersom jag gifte mig med en rödhårig kritvit arbetare ute på landsbygden så kanske det inte riktigt passar sig för oss att ge oss iväg på en solsemester. Då kommer jag att komma tillbaka med en bränd prickig och arg man....tyst...säg inget till honom. Men nu dök nästa problem upp...var ska vi åka?

Jag vet i alla fall att ett stopp hos min vän uppe i Härnösand är ett måste om vi åker uppåt i landet....håll gästrummet ledigt :) Men sedan är det svårt. Jag ber er kunniga människor om hjälp med den planeringen.

Nej, nu ska jag äta söndagsmiddag som min underbara man lagat...är han inte bara bäst?


Kisse duktig

Vår lilla kisse har nu varit ute mycket mer än innan. Kanske har han lärt sig att gå på toa ute...eller så har han skaffat sig festblåsa:)

Vilken vecka!

Utvecklingssamtal och Stockholmsresa har tagit ut sin rätt på mig...jag är helt sluuuut! Och inte får jag vila ut denna helg heller då jag måste förbereda lektionerna för nästa vecka samtidigt som jag ska ha fest för min man och för min mormor...har inte ens hunnit att köpa present till henne.

Men utvecklingssamtalen är slut och jag och min kollega hoppade omkring som tokar eftersom vi var så lyckliga. Det var ju så att vi hade råkat spara det jobbigaste samtalet sist...vi var jättenervösa...men det verkar som om mamman har förstått att vi inte försöker att skada hennes barn. Att det egentligen är sin son hon ska vara arg på...om någon...eftersom man faktiskt får leta efter en latare kille. Så nu är det över och snart är det sommarlov.

I sommar tänkte jag faktiskt göra iordning prov till vissa småkurser som jag skapat. Det ska faktiskt bli kul att få jobba lite. Eftersom jag inte tror att vi kommer iväg på någon bröllopsresa så är det väl bra att jag kan sysselsätta mig lite. Min vän har börjat sticka...kanske skulle kunna vara något att testa. Jag kommer dok ihåg hur det gick i skolan. Det gick bra ett tag men sedan blev det för hårt  åtdraget och då fick läraren komma och hjälpa mig med att lossa upp allting. Men ni kan ju tänka er hur mina halsdukar såg ut. Smal, tjock, smal, tjock...hmm..inte min grej kanske. Är det så att man gifter sig med den rödhårigaste och mest kritvita människa man känner så kan man inte förvänta sig en solsememster precis. Så kanske det blir något kulturellt...jag skulle nöja mig med att åka runt i Sverige...bara vi gör något tillsammans bara han och jag.

Nej, nu ska jag städa toaletterna, duscha, tvätta kläder och bädda sängen.


Bekanta på plats

Gissa om jag blev lite fundersam när jag i Stockholm träffade på min svärfar. Han jobbar på ett företag som tillverkar trappor och garage bland annat och när jag och min kollega sprang omkring på mässan och letade pennor och godis, så hittade vi hans monter. Poletten föll inte ned så snabbt på honom och det var roligt att se hans reaktion på att jag också var där. Ibland är det så roligt att överraska folk :)


Future City

Här är artikeln som finns i Internetkuriren. Jag finns till och med på bild i mitten till vänster:)
 

NYHETER | KATRINEHOLM
 
Nyrika. Det var en lycklig klass 8A från Södra skolan som klev av tåget i Katrineholm med en prischeck på 15 000 kronor i bagaget. Bild: Tomas Nilsson
Nyrika. Det var en lycklig klass 8A från Södra skolan som klev av tåget i Katrineholm med en prischeck på 15 000 kronor i bagaget. Bild: Tomas Nilsson
Katrineholmselever tog hem silvret med sina framtidsvisioner
Framtidens samhällsbyggare går i klass 8A på Södra skolan i Katrineholm. I hård konkurrens hamnade de i går på en ärofylld andraplats i den riksomfattande skoltävlingen Future City 2008.

Kommentera artikeln»Skriv ut»Tipsa om artikeln» Dela på Facebook»
Vi fick mycket beröm av juryn som grillade dem med frågor. Jag är otroligt stolt och det är kul att titta på när de lyckas så bra, det var briljant gjort! Klassen har haft tankar och idéer som ligger bra i tiden, konstaterar magister Per Rohlin.
Andrapriset som hans glada klass fick med sig hem var en prischeck på 15 000 kronor.

Konsten att vara snäll live

Måste ju berätta en rolig sak som hände härom dagen.

Jag tankade bilen och såg att det var väldigt lite luft i mitt ena framdäck så jag tog mod till mig och frågade närmsta man om han inte kunde hjälpa mig. På något sätt så började vi prata och då kom vi fram till att det var min arbetskamrats man...världen är allt bra liten ibland.

Tack så mycket för hjälpen...du kan verkligen konsten att vara snäll:)

Underbara fjortisar

Att fjortisar kan vara så underbara!

Vi var i huvudstaden idag och tävlade igen med klassen som har arbetat med Future City. Jag fick förmånen att följa med även denna gång och vi var lika självsäkra på vägen upp som vi var förra gången. Denna gång var det riksfinal. Av 52 bidrag var vi nu en del av elva bidrag (kände oss redan som vinnare)...nu var vi nära första priset tyckte vi. När vi kom till Stockholmsmässan blev vi inte så självsäkra längre ...allas bidrag var ju skitfina.

Presentationen (tre elever skulle stå på scenen och visa upp modellen) gick superbra och sedan var det bara att se på alla andras bidrag och hoppas att de inte skulle vara bättre än oss. Tiden gick och jag och mina kollegor blev mer och mer svettiga. Efter det skulle fem lag väljas ut till att bli utfrågade på scenen av juryn. Gissa om vi blev glada när de välljudande orden "Södra skolan" uttalades. Men nu kom illamåendet...nu skulle ju eleverna få frågor...det hade inte ens jag vetat om...hur skulle jag ha kunnat träna dem inför det?

Självklart hade jag inte behövt vara rädd...mina elever klarar ju allt! De fick till och med en extra applåd eftersom juryn var så imponerad...nu var det bara att kamma hem segern trodde vi.

Juryn tog väldigt lång tid på sig...de verkade vara oeniga...men sedan var det dags för de tre prisen att delas ut.

Tredjepriiset delades ut, 10 000 kr...inte vi.
Andrapriset delades ut, 15 000 kr...VIIIII...helt udnerbart! Min klass vann andrapriset!!! Jag tror inte riktigt att jag har smält det än...och inte de heller tror jag.
Lite roligt var det dock att se reaktionen hos dem som kom etta. En av flickorna kunde inte sluta gråta...hihi.

Sedan blev det tårtfrossa (ja om man kan kalla det för tårtfrossa även om det inte räckte till oss...nåja...jag behöver inga fler kalorier :)

Sedan åkte vi hem...trötta och lyckliga.
Det som är roligt är att denna klass vunnit två andra tävlingar så nu har de 35 00 kronor att resa för i nian...sälja strumpor...bah!

RSS 2.0