I Will Prevail

Nu har vi spelat i Eskilstuna och jag måste säga att det gick jättebra. Vi är så samspelta att jag kan ta bort stora delar av musiken utan att det märks, de andra följer efter mig bra. Vi fick 16 poäng denna gång, men nästa satsar vi på ännu bättre. Då ska stora delar av mina kollegor komma och titta. Jag kommer att kräkas av nervositet tror jag.

Ett fan har hört av sig och vill ha en skiva...han hade mycket bra saker att säga och det kändes underbart att få lite goda vibbar inför nästa spelning på onsdag. Gå in på http://pictureperfectangel.blogg.se/2011/january/rock-karusellen-2011.html?_tmp=8ebd6c24a87349b16e2c8f17b2f40352b91faaf1 och titta på lite bilder om ni vill.
Vi har också en myspace: www.myspace.com/sweetrubyrock för er som vill se mer och kanske lyssna på oss.

Ikväll har vi en spelning på Riva i Katrineholm. Emelie som också är med i ett annat band spelade där för någon vecka sedan. Hon sa att ljudet inte var så jätteroligt och att propparna gick, men jag går dit med förväntningen av att allt kommer att fungera perfekt.

Jag är nervös...några jobbarkompisar har sagt att de tänker komma...sagt det i alla fall. Hoppas att de inte kommer...hihi. Min hårfrissa kommer att komma och det tycker jag är roligare faktiskt. Hoppas då att ljudet fungerar och att vi inte sjnger aldeles för fel denna gång. Vi har ju tränat som tokar till detta ju, så det måste gå.

Nej, nu ska jag packa...ska ju sova över hos mamma då v slutar spela vid halv två typ...snark!

 Frida godisråtta
 Frida ska snart spela in sin synt.
 Mamma spelar in sina trummor.
 Jag spelar in min bas.
  Jag sjunger in sången.
 Vår ljudtekniker Patrik.

Ja, nu har jag inte skrivit på ett tag. Det är ju så när man har en bäbis, man får passa på när han sover eller är på bra humör. Just nu ålar han omkring runt mina fötter och ut i korridoren in i sitt rum. Han är en väldigt glad bäbis i annars, men han kräver min uppmärksamhet jämt. Lite jobbigt är det att inte ens kunna få sitta på toa och göra nummer två utan att han ska sitta utanför och titta på mig. Om jag inte var hård i magen innan så lär jag ju bli det nu...

I helgen var vi inne i studion och spelade in en låt som ska vara med på en samlingscd för vårt studieförbund. Ljudteknikern var jättesnäll och duktig och han lärde mig massor av nya saker. Roligt att tala med folk som kan så mycket. Han fick vår låt att låta jättebra också bara med några klick på datorn. Vilka program det finns nu för tiden.

Eftersom Camilla råkat dubbelboka sig och var på spa på lördagen så fick vi spela in på ett lite annorlunda sätt denna gång. Förra gången satt jag och Camilla och spelade gitarr och sjöng in i mammas headset och hon spelade till klick. Men nu var ju inte Camilla där så jag fick lägga basen först till klick. Detta har jag aldrig gjort förr. Det gick bra att lägga basen. Sedan lade Frida dit lite synt och sedan skulle jag sjunga och då upptäckte vi att det var alldeles för snabbt tempo. Ja, då var det bara att göra om allt igen...suck. In i studion igen, lägga basen snabbt som attan och sjunga in lite skräpsång sedan var det mammas tur att spela.

Mamma är så duktig även om hon inte tror det själv. Det tog ett litet tag men sedan satt det.
Efter henne var det dags för mig att spela in den riktiga basgången. Alltid när det är dags att spela in så spänner jag mig så det tog längre tid än innan att spela in basen. Ljudkille tyckte också att jag sågade för mycket med plektrumet på strängen men om jag skulle sluta med det så skulle jag få ändra hela mitt sätt att spela, så det gick inte. 
Nu blev det Fridas tur. Hon spelade en gång och där satt den. Skitungen var ju bättre än mig ju och jag har gjort detta ett antal gånger mer än henne...surt! Men jag var så stolt över henne. Hon fick lite adrenalinpåslag och sedan gick det fint.
Efter det satte vi dit sången med alla stämmor. Jag kände att jag inte var helt bra i halsen, men det fick gå i alla fall. Allt satt jättebra och det lät faktiskt okej.

Sedan lämnade vi studion och åkte iväg till hotellet. Ja, just det. Jag måste ju berätta vad som hände på dagen då vi skulle hitta hotellet och checka in. Vi gav oss iväg lite innan tre för att hitta hotellet och handla lite mat. Men mamma hade glömt bokningpappren hemma så vi visste inte ens vad hotellet hette. Pinsamt tyckte vi men vi trodde att vi hade lite koll på var hotellet var. När vi kört runt i hela Eskilstuna så bestämde vi oss för att jag skulle ringa David. Kanske skulle han kunna surfa och hitta det. Det gjorde han inte...suck. Så det var bara att åka till mataffären och sedan tillbaka till studion och komma på en ny plan. Ljudkille sa vid ett tillfälle (han hade bara en halvtimmes lunch) att han ångrade att han följt med...vi skrattade nästan ihjäl oss.

Väl tillbaka i studion så tittade vi på en dator som fanns där och hittade hotellet igen. Som tur var...

På kvällen så gav vi oss ut för att äta och bjuda mamma på sin present. Vi hittde dock ingen parkering och vi åke återigen runt i hela Eskilstuna...hihi.
När vi hittat en parkering så gav vi oss ut för att hitta ett matställe som var öppet. Klockan hade blivit halv tio ju. Vi hittade en indisk restaurang och det var supergott! Mamma och Frida drack lite vin så jag fick sen köra hem och det tyckte de tydligen var jätteroligt eftersom de skrattade hela vägen hem till hotellet.

På kvällen fick jag klåda på ryggen och sedan sov vi gott hela natten.

Dagen efter åt vi frukost och sedan gav vi oss iväg till studion igen. Jag la till lite sång som jag kommit på under natten och sedan kom Camilla rätt så snart. Hon hade lite problem att lägga gitarren eftersom hon kom på att hon faktiskt spelade olika hela tiden. Det visste hon inte innan...men efter en tid så satt också hennes gitarr där den skulle. Sedan sjöng hon in sina stämmor.

Efter det åkte vi hem. Jag somnade till the Closer (fast jag verkligen ville se, kommer att undra vem mördaren var ett tag framöver) för att sedan mata Olle. Som tur var tog han en sovmorgon nu på morgonen. Annars hade jag nog inte kommit upp.

Min bandkompis fyllde 30 år härom dagen. Det märks inte på henne att hon faktiskt fyllt tant...som de säger. Vi hade satt ihop en jättefin present. Hon fick en korg med lite smått och gott i: Plektrum, strängar, skärbräda, scarf, halssmycke (som Elin gjort) en penna och ett block samt en ananas och en druvklase. Vi blev riktigt nöjda måste jag säga. Men bäst tror jag att hon tyckte om sin killes present. För vem har skrapat trettio trisslotter på samma dag någon gång? (Hon vann 200 kr)

Grattis Camilla igen!