I Will Prevail

Nu väger Olle 9050 g och är 68 cm lång. Han växer så det knakar :)

Vad kul det ska bli vid fyra. Då kommer Mimmi och hennes man Hasse med deras lilla son Hugo. Hugo är en månad äldre än Olle och jag hoppas att de ska bli bra vänner. Det är ju inget man kan kontrollera men man kan ge dem tillfälle att ses i alla fall. Mimmi och Hasse är trevliga och unga som oss och vi kan säkert bli bra vänner. Det är viktigt att träffa andra i vår ålder som är i samma situation, dvs som har barn. Det är inte samma sak att träffa personer utan barn har jag märkt. Man har liksom mer att prata om på ngot vis. Det är viktigt tycker jag. Sedan är det ju kul att Hugo är en månad äldre och därför upplever de saker som Olle ska uppleva.

Jag föll för trycket då jag blev lite nyfiken vad det egentligen var för något. Jag måste ju hålla mig uppdaterad eftersom mina elever håller på med sådana saker. Vi får väl se hur det går. Just nu har jag fått kontakt med många vänner från förr....sådana som jag glömt bort att jag haft...det är rätt så kul. Intressant är också hur spridda åldrarna är i detta nätverk.

Varför ska det vara så svårt att köra lite trevligt i trafiken? Nej, folk vet inte vilka regler som finns längre och de använder tutan alldeles för frikostigt enligt min mening.
Om en persom gör fel, kör ut framför dig eller inte följer reglerna...då har man rätt till att tuta...om det dessutom utger en fara för dig. Detta händer mig ofta i Talltullens trafikplats. Men igår när jag stod och skulle köra in i en rondell så väntade jag på min tur. Det kom bilar från vänster som inte blinkade att de skulle ut ur rondellen vilket resulterade i att jag snällt väntade på min tur. Reglerna säger ju att man ska släppa företräde till dem som är i rondellen. Tror ni inte att en kärring bakom mig tutar på mig. En klar och lång tut! Jag bler galen. Väntade lite till på min tur, körde ut i rondellen och vidare dit jag skulle....hatet flödade fritt ska jag säga.

På parkeringen utanför Åhlens fick Malin nästan hjärtsnörp när en galen dam nästan körde över hennes tår med en Volvokombi. Hon skulle parkera i en ruta nära oss och tog en stor sväng åt andra hållet för att kunna köra in i rutan lättare. Mötte oss gjorde en pappa och hans lilla dotter. Vi hade Olle i en barnvagn och vi var tre personer som skulle samsas om en meter gåyta. Tanten hytte lite med näven och Malin fick tuppjuck. Hade vi inte stoppat henne hade hon nog gått fram till fruntimmret och gett henne lite hyfs.

Att det ska behöva vara så. Att man ska behöva bli så arg hela tiden i trafiken. Att det inte händer fler olyckor....det undrar jag.

Ja, igår var en jätterolig dag. Vi hälsade på mormor och tog en sväng på stan. Jag, David, Olle och min kusin Malin från karlskoga. Vi fyndade lite ekologiska barnkläder, lånade lite syböcker på bibblan och köpte en hårtrimmer på...ja, nu tappade jag namnet på affären. Men men...idag använde jag den på David och ja, det kunde väl ha sett lite bättre ut, men det blev kort i alla fall och det var så han ville ha det.

På eftermiddagen när vi kom hem lagade vi tacos tillsammans och åt och pratade om allt möjligt. Det var jättekul. Sedan vid åtta var Malin tvungen att åka hem. Det är ju i alla fall två timmar med bil till Karlskoga. Det måste vi göra om!!!

Vad kul det ska bli imorgon då min kusin kommer från Karlskoga. Vi växte upp tillsammans och det skiljer bara tre år mellan oss. Detta blir det första besöket på år och dar och det ska bli så kul att prata om allt möjligt med henne. Kanske tar vi också en tur till moromor (hennes farmor) om hon är hemma. Det får jag ringa om idag då man aldrig vet var mormor befinner sig.

Vi tänkte vara lite spontana och ta en tur till Finspång. Olle hade inga byxor som passade så vi var tvugna att handla lite barnkläder...MEN!

När vi åkte på vägen till Rejmyre så förstod vi inte varför vi mötte så många bilar. Det var kanske fem gånger så många bilar än vanligt. Konstigt tänkte vi. Kanske någon gifter sig i trakten...men på en onsdag? Vi funderade vidare och Olle sov som en gris. När vi kom till Rejmyre såg vi ett par som vi känner. De bor i Hävla och har precis också fått barn. De är väl säkert och hälsar på hans föräldrar som bor i Rejmyre. När vi kom halvvägs in i byn så förstod vi varför det var så många bilar. Det var ju för sjutton bullar Rejmyremarken!!!!!!

Det tog 20 minuter för oss att puttra genom folkmassan i tio kilometer i timmen. Folk har ju liksom inte vett att flytta på sig när vi kom. Man kunde se deras elaka tankar bakom solglasögonen. Till och med en tant med rullator kom fram fortare än oss! Otroligt! Jag sände tillbaka lite elaka tankar och försökte att inte köra över deras tår. Kanske jag skulle ha gjort det bara för att säga att alla kanske inte vill köpa en handgjord smörkniv, ett rostigt drag eller en snickrad välkomstskylt. Detta var vårt stående skämt när vi puttrade vidare. Jag kom också på att det inte är bra att vår bil är så tyst när man kör så sakta. Folk hörde ju inte när vi kom. Men med lite varval så flyttade sig de flesta i alla fall.

Vi åkte vidare till Finspång och handlade. Olle fick lite mat då vi hittade en avskild plats bland badrumsartiklarna längst in i ett hörn. Olle åt så snällt och sedan var det full rulle igen. Vi handlade lite kläder till honom men det blir ju aldrig bara lite när vi är där...så det blev lite blöjor, mat, tvålkoppar, handdukar mm också. Vadå! Det är det enda nöjet vi har och har haft i ca två veckor...so!

Det ska också tilläggas att detta inte var första gången detta hände oss. I somras så skulle Olle döpas. Därför behövde David skaffa sig en kostym. Vi packade ihop oss och gav oss iväg till Vingåker bara för att se att det var Vingåkersmarken!!!!!! Det var bilar överallt så vi kunde inte ens hitta en parkering utanför Factory Outlet. Vi tänkte...vi köper lite blommor då? Åkte vidare till trädgården bara för att se att det var stängt. Olle fick mat i bilen och sedan åkte vi hem igen. Den enda som fick ut något av dagen var Olle som sov så gott i bilbarnstolen. Detta verkar vara vår lott i livet. Det blir aldrig som vi tänkt oss!

Oj, vad tiden går fort. Det var fyra månader sedan Olle kom till världen och det känns som om det var igår. Men om jag tänker efter så har det hänt mycket under fyra månader egentligen.
Olle fick mat med skedopp i början eftersom jag inte kom igng med amningen. Det hade jag nästan glömt bort. Han kunde inte hålla kvar nappen i munnen heller. Nu äter han ur nappflaska och nappen sitter verkligen fast när man ska ta den.
Olle kunde ha kläder i storlek 54 i början och de satt löst. Nu har han till och med storlek 74 på kläder och de sitter nästan perfekt. Men när jag tittar på honom så tycker jag att han är så liten.
I början vägde han 3845 och nu väger han över åtta kg. Otroligt!!!

Grattis Olle till fyra månader!!!

Här kommer lite bilder från Olles dop
    

Olle innan dopet                 Min familj                    Stolta föräldrar och prästen     Frida och jag spelar        Olle somnade då

Jag fick hem lite reklam och då bland annat en reklam för en hemsida som är till för föräldrar. Jag ger er den länken för jag tyckte att den sidan hade bra saker och var också billiga.

www.onetex.se

Lycka till med att handla :)

Hjortar eller rådjur...se upp!!! Jag är inte glad på dem och har rätt så mordiska tankar kring deras välbefinnande. Vaknade igår och tittade ut, som jag alltid gör. Skulle titta på mina fina blommor som jag har i tre krukor vid sidodörren och två vid ytterdörren...men vad är det där? En av krukorna ligger i blomrabatten (mittenkrukan). Tänkte att det var konstigt att bara en blåst ned. När jag tog i den förstod jag vad som hänt.

SABLA HJORTAR!!!!

Att äta andras växter är inte snällt. Jag blev riktigt ledsen. Här kämpar man för att få det att se bra ut och för att eventuellt imponera på grannarna...och det som de nu kommer att se är några gröna stumpar och ett blått skyddsnät kring resten. SUCK!!!

Nåja, jag får väl glädja mig över att vi har fått en uteplats och att vi inte hade hunnit att köpa blommor till den....dåhade jag ng letat upp en hagelbössa i stället för att skriva av mig på bloggen. Men uj vad arg jag blev och framförallt ledsen. Suck! Nu måste jag hitta växter och sedan kanske försöka ta hand om de stackars överlevarna. Prata med dem och skydda dem från farorna som hotar runt hörnet.

Hjortar och rådjur! Akta er för mig!!!!!!