Sakta lär vi oss
Igår var vår barnmorska på besök för första gången. Det är så bra uträknat att vi har ett BVC ute i skogen i Rejmyre, vilket underlättar en del av resandet. Olle tyckte dock att det var kul att åka bil sist det bar av. Vi vägde Olle och han har gått upp lite mer i vikt. Han gick ned rätt så mycket på BB vilket oroade personalen och oss. Det var därför vi var kvar där längre än beräknat. Vi har tillsats och det fungerar mycket bra.
En rolig sak vi fick reda på var att han nog kommer att bli ett långt barn. Budet ligger på 188 cm just nu, vilket är den längd som David faktiskt har. Coolt att de kan se sådana saker redan nu när han bara är elva dagar gammal.
Olle avslutade det besöket genom att kissa ned hela mig och kudden. Det blev varmt och skönt och han såg väldigt nöjd ut måste jag säga. Ska tala med honom om det när han blir äldre :)
Mycket att göra och ringa runt. Vi vill ju ge honom en bra start och då vill vi ju att det ska finnas försäkringar samt ett sparaden till honom. Sedan vill vi ju åka på hörseltest och sedan ska vi till BVC nästa vecka för att väga oss igen. Måste också se till att försäkringskassan har allt de behöver och att vi snart får ut lite pengar av dem...har hört skräckhistorier om folk som inte fått ut pengar på jättelänge.
Igår var vi på vår försa promenad med vagnen. Han sov som en stock och vi njöt i fulla drag eftersom vi gillar att gå ut och gå. Alla som såg oss önskade oss lycka till och de tyckte att han var så fin. Jag måste erkänna att jag också tycker att han är fin, men jag tror att jag är lite jävig när det gäller det. Men som or får man det :)
Nej, nu börjar han böka lite därinne. Ska se vad han vill.
En rolig sak vi fick reda på var att han nog kommer att bli ett långt barn. Budet ligger på 188 cm just nu, vilket är den längd som David faktiskt har. Coolt att de kan se sådana saker redan nu när han bara är elva dagar gammal.
Olle avslutade det besöket genom att kissa ned hela mig och kudden. Det blev varmt och skönt och han såg väldigt nöjd ut måste jag säga. Ska tala med honom om det när han blir äldre :)
Mycket att göra och ringa runt. Vi vill ju ge honom en bra start och då vill vi ju att det ska finnas försäkringar samt ett sparaden till honom. Sedan vill vi ju åka på hörseltest och sedan ska vi till BVC nästa vecka för att väga oss igen. Måste också se till att försäkringskassan har allt de behöver och att vi snart får ut lite pengar av dem...har hört skräckhistorier om folk som inte fått ut pengar på jättelänge.
Igår var vi på vår försa promenad med vagnen. Han sov som en stock och vi njöt i fulla drag eftersom vi gillar att gå ut och gå. Alla som såg oss önskade oss lycka till och de tyckte att han var så fin. Jag måste erkänna att jag också tycker att han är fin, men jag tror att jag är lite jävig när det gäller det. Men som or får man det :)
Nej, nu börjar han böka lite därinne. Ska se vad han vill.
Grattis David!
Min man fyllde år den 22 mars. Men det blev inte så mycket firande av det då vi nästan precis kommit hem från BB. Jag har inte ens hunnit köpa någon present.
Nu är han här!
Just nu dansar David runt på golvet till Queen. I famnen har han lillen, som just nu är lite kinkig.
Vi har fått olika roller redan när det gäller att ta hand om Olle (för så kommer han nog att få heta) David dansar och går runt med honom, medan jag mer och mer tagit rollen av en napp. Inget jag uppsakttar sådär jättemycket, då det fortfarande är väldigt ömt att ha honom vid bröstet. Men nog är det mysigt med ett barn vid bröstet den mesta delen av tiden.
Ja, vad gäller blöjbyten så hjälps vi åt och det här med att ge tillsats fixar David som om han aldrig gjort något annat. Han tillagar den och sedan hjälps vi åt att ge den till Olle. Någon måste ju hålla i hans armar när jag ska mata. Han är så stark att han annars skulle spilla ut allt. (ps. nu på kvällen bajsade han efter att inte bajsat på hela natten och hela dagen...och vilken bajs det var sedan !!!!!! trodde inte att en nyfödd kunde stinka så....luktar sött sa någon på nätet...my ass!)
Vi mår bra och vi får sova lite när Olle sover. Det är dock svårt att koppla av. Man vill göra så mycket med huset och komma tillrätta med allt när han sover att vi kanske inte sovit så mycket som vi borde. Men det fungerar än så länge. Ingen har kollapsat än.
Jag vill här passa på att tacka familjen för alla de presenter som vi fått. De är så fina. Första besöket på BB var av Davids föräldrar och syster. Jag var fortfarande för svag för att gå ut ur rummet, så David kom in med presenterna. Jag fick ppna dem själv och de var så fina att jag började böla. Tror att det var hormonerna som spökade. Hade ju inte gråtit något innan och då kom allt på en gång. Mamma och Frida kom också och hälsade på och vi fick ett helt presentbord (se bild) Tack också till mormor som också hade sitt paket på det bordet. Tack också Gunilla som inte kunde hålla sig och som tittade förbi idag. Hon inspekterade sitt blivande dagisbarn :) hihi
Mina händer känns fortfarande lite skadade och feta men det blir bättre och bättre. Värst är det på natten när vi sovit och när jag ska gå upp och hämta honom. Då hänger liksom inte tummarna med så bra. Får hoppas att det bara ska bli bättre och bättre nu.
Att man kan vara så kär! Idag gick jag runt med honom och hamnade i soffan på undervåningen. Då slog det mig att han legat i min mage i nio månader. Jag blev jätteledsen att han inte var så nära mig längre och började gråta. En syn som stackars David får se allt oftare nu för tiden. Känslig har jag blivit som bara den! Men sedan blev jag blad igen. Nu kan jag fussa ihjäl honom hela tiden!!!
Nu vet ni lite mer om vad vi sysslar med här hemma. Ni är alla hjärtligt välkomna att höra av er om ni vill komma förbi och hälsa på. Ring innan så att vi vet om att ni vill komma. Går ju faktiskt rätt så vilt till här ibland (Olle badade och sedan belönade han mig med att kissa ner mina händer och handduken) och så går jag omkring halvnaken mesta delen av tiden...hahaha
Olle har nu somnat i Davids famn medan han spelar WoW och lyssnar på Queen (är han en son av oss eller???)
Här ser ni en del av de presenter som vi fått samt ett foto på Olle.
Vi har fått olika roller redan när det gäller att ta hand om Olle (för så kommer han nog att få heta) David dansar och går runt med honom, medan jag mer och mer tagit rollen av en napp. Inget jag uppsakttar sådär jättemycket, då det fortfarande är väldigt ömt att ha honom vid bröstet. Men nog är det mysigt med ett barn vid bröstet den mesta delen av tiden.
Ja, vad gäller blöjbyten så hjälps vi åt och det här med att ge tillsats fixar David som om han aldrig gjort något annat. Han tillagar den och sedan hjälps vi åt att ge den till Olle. Någon måste ju hålla i hans armar när jag ska mata. Han är så stark att han annars skulle spilla ut allt. (ps. nu på kvällen bajsade han efter att inte bajsat på hela natten och hela dagen...och vilken bajs det var sedan !!!!!! trodde inte att en nyfödd kunde stinka så....luktar sött sa någon på nätet...my ass!)
Vi mår bra och vi får sova lite när Olle sover. Det är dock svårt att koppla av. Man vill göra så mycket med huset och komma tillrätta med allt när han sover att vi kanske inte sovit så mycket som vi borde. Men det fungerar än så länge. Ingen har kollapsat än.
Jag vill här passa på att tacka familjen för alla de presenter som vi fått. De är så fina. Första besöket på BB var av Davids föräldrar och syster. Jag var fortfarande för svag för att gå ut ur rummet, så David kom in med presenterna. Jag fick ppna dem själv och de var så fina att jag började böla. Tror att det var hormonerna som spökade. Hade ju inte gråtit något innan och då kom allt på en gång. Mamma och Frida kom också och hälsade på och vi fick ett helt presentbord (se bild) Tack också till mormor som också hade sitt paket på det bordet. Tack också Gunilla som inte kunde hålla sig och som tittade förbi idag. Hon inspekterade sitt blivande dagisbarn :) hihi
Mina händer känns fortfarande lite skadade och feta men det blir bättre och bättre. Värst är det på natten när vi sovit och när jag ska gå upp och hämta honom. Då hänger liksom inte tummarna med så bra. Får hoppas att det bara ska bli bättre och bättre nu.
Att man kan vara så kär! Idag gick jag runt med honom och hamnade i soffan på undervåningen. Då slog det mig att han legat i min mage i nio månader. Jag blev jätteledsen att han inte var så nära mig längre och började gråta. En syn som stackars David får se allt oftare nu för tiden. Känslig har jag blivit som bara den! Men sedan blev jag blad igen. Nu kan jag fussa ihjäl honom hela tiden!!!
Nu vet ni lite mer om vad vi sysslar med här hemma. Ni är alla hjärtligt välkomna att höra av er om ni vill komma förbi och hälsa på. Ring innan så att vi vet om att ni vill komma. Går ju faktiskt rätt så vilt till här ibland (Olle badade och sedan belönade han mig med att kissa ner mina händer och handduken) och så går jag omkring halvnaken mesta delen av tiden...hahaha
Olle har nu somnat i Davids famn medan han spelar WoW och lyssnar på Queen (är han en son av oss eller???)
Här ser ni en del av de presenter som vi fått samt ett foto på Olle. Nu är den på väg!
Nu har jag haft värkar i ca två timmar. De är inte så intensiva än men jag kan tänka mig att de snart blir det. Tänk att jag senare idag kanske ska få se vem som har varit inne i mig i nio månader. Det är ju helt otroligt! Otroligt kul!!!!!
Ingenting än...
Nej, nu har jag gått över tiden med snart fyra dagar. Det känns som om denna tid är längre än hela graviditeten sammanlagt. Kanske är det för att jag är så nära nu och verkligen vill se vad som är därinne.
I morgon kommer i alla fall mamma förbi och det gör att jag blir lite mindre uttråkad. Bara för det så tänker väl bäbisen komma ut...bara för att retas. Nåja, alla sätt är bra sätt...haha
I morgon kommer i alla fall mamma förbi och det gör att jag blir lite mindre uttråkad. Bara för det så tänker väl bäbisen komma ut...bara för att retas. Nåja, alla sätt är bra sätt...haha
Inte alltid som man tänkt sig
David och jag skulle ut och gå idag, men det blev inte så. Istället fick jag igång honom att möblera i tvättstugan och i stora rummet. Är det inte jag som ska bli så den sista tiden innan bäbisen kommer. Det var i alla fall det jag läste sista gången. Men det är alltid kul att få igång David eftersom han inte ger sig förrän det är klart. Så nu är stora rummet helt ommöblerat, finrummet fick nya gardiner, köket lite nya ljus och tvättstugan fick två nya möbler. Det blev jättebra! Tack David för att du aldrig ger upp.
Uttråkad!
Att man kunde vakna en lördag och känna sig helt uttråkad. Min första tanke var....ja, nu kommer David att spela WoW och jag kommer att ha jättetråkigt. Ingen bra motivation att kliva upp ur sängen då. Men jag hade ont i höften så det var väl lika bra att gå upp.
Låg i soffan och tittade på massor av skitprogram innan jag började tycka att det var tråkigt också. Sedan satt jag och plågade David en stund, han fick klia mig på ryggen :)
Nu har jag slängt in en tvätt och slängt ut katten (han blev helt galen, han klarar inte av att vara inne så mycket som han är just nu...det går ut över oss) och nu sitter jag och funderar på hur man kan göra om tvättstugan. Jag vet att vi inte har pengar till det nu, men jag vill inte ha tvätt hängandes i finrummet längre.
En liten promenad ska jag och David ta innan vi ska äta risgrynsgröt och sedan ska jag inventera bäbiskläderna. Jag tror att det är mycket som jag saknar nämligen. Jag känner mig ändå helt uttråkad...är inte van att ta det såhär lugnt. Nu vill jag att bäbisen ska komma...snälla kom innan mamma blir tokig :) haha
Låg i soffan och tittade på massor av skitprogram innan jag började tycka att det var tråkigt också. Sedan satt jag och plågade David en stund, han fick klia mig på ryggen :)
Nu har jag slängt in en tvätt och slängt ut katten (han blev helt galen, han klarar inte av att vara inne så mycket som han är just nu...det går ut över oss) och nu sitter jag och funderar på hur man kan göra om tvättstugan. Jag vet att vi inte har pengar till det nu, men jag vill inte ha tvätt hängandes i finrummet längre.
En liten promenad ska jag och David ta innan vi ska äta risgrynsgröt och sedan ska jag inventera bäbiskläderna. Jag tror att det är mycket som jag saknar nämligen. Jag känner mig ändå helt uttråkad...är inte van att ta det såhär lugnt. Nu vill jag att bäbisen ska komma...snälla kom innan mamma blir tokig :) haha
Små människor i en stor värld
En annan serie som jag tittar på lite då och då är just Små människor i en stor värld. Det handlar om en familj, The Roloffs, och de är en speciell familj. Det roliga med den familjen är att mamma och pappa är små, likaså den ena sonen. Men den sonens tvillingbror samt dottern och en yngre son är normala till växten. Man får följa dem i deras vardagliga liv och även om det kanske inte är så jätteintressant så är jag helt fäst vid tv n när det är.
Pappan är bestämd och har hur många bollar i luften som helst när det gäller olika projekt. Han är fast besluten att göra världen bättre för alla korta människor.
Mamman är en supermamma, har jobb och är hjärtat i familjen och kan vara riktigt hård ibland...men det behövs för att hålla kontroll på hennes man.
Tvillingarna är totalt sportintresserade (och duktiga) men det är bara den ena av dem som är intresserade av tjejer.
Dottern vill bara resa just nu.
Den yngste sonen är lika stor som den äldste brodern, trots att han är 19 år, och vill bara busa och bråka. Typisk tioåring alltså.
Man får följa dem genom kärlek och bråk samt se andra kortväxta människor och få en inblick i deras liv för en stund.
Titta på den om ni har tid. Den visas på Discovery Travel and Living
Pappan är bestämd och har hur många bollar i luften som helst när det gäller olika projekt. Han är fast besluten att göra världen bättre för alla korta människor.
Mamman är en supermamma, har jobb och är hjärtat i familjen och kan vara riktigt hård ibland...men det behövs för att hålla kontroll på hennes man.
Tvillingarna är totalt sportintresserade (och duktiga) men det är bara den ena av dem som är intresserade av tjejer.
Dottern vill bara resa just nu.
Den yngste sonen är lika stor som den äldste brodern, trots att han är 19 år, och vill bara busa och bråka. Typisk tioåring alltså.
Man får följa dem genom kärlek och bråk samt se andra kortväxta människor och få en inblick i deras liv för en stund.
Titta på den om ni har tid. Den visas på Discovery Travel and Living
Inte i natt heller
Jag var helt säker på att bäbisen skulle komma inatt. Jag hade ont i ljumskarna (har det fortfarande förresten) och jag känner mig kissnödig hela tiden. Om det var en otillfredställande känsla att gå på toan innan...så är det så verkligen nu. Men när jag vaknade hade jag sovit som en stock och inget verkade vara på G.
Det värmer mitt hjärta att eleverna frågar och undrar om jag fått barn än. Cissie, min jobbarkompis, vill att barnet ska komma eftersom hon är trött på att svara på frågor om det. Roligt tycker jag :) Men Cissie, jag lovar att berätta om något händer...du står på telefonlistan :)
Nu ska jag laga lite Spagetti Carbonara till David och sedan ska vi städa lite. Även om jag inte gör så mycket annat än att titta på TV så lyckas jag lägga saker överallt i alla fall....hur kommer det sig?
Det värmer mitt hjärta att eleverna frågar och undrar om jag fått barn än. Cissie, min jobbarkompis, vill att barnet ska komma eftersom hon är trött på att svara på frågor om det. Roligt tycker jag :) Men Cissie, jag lovar att berätta om något händer...du står på telefonlistan :)
Nu ska jag laga lite Spagetti Carbonara till David och sedan ska vi städa lite. Även om jag inte gör så mycket annat än att titta på TV så lyckas jag lägga saker överallt i alla fall....hur kommer det sig?
Rumpan upp, tack!
Igår såg jag på ett avsnitt av House of babies. Jag vet att jag inte borde titta på sådana program nu, men jag tycker att det känns bra på något konstigt sätt. Dessa mammor har gått till denna klinik för att få föda utan någon slags bedövning. Den enda bedövning de får är att sitta i ett specialgjort badkar. Jag tycker att de är så starka. Jag tycker också om att hela familjen får vara med. Fadern sitter ofta bakom mamman i badkaret och härom dagen kom också deras andra barn och klev ned i karet när barnet var fött. Det blev så intimt och mysigt (jag började gråta som vanligt)
I detta program var det en mamma vars barn hade legat med huvudet nedåt men som på något mysiskt sätt skruvat på sig och hamnat i sätesbjudning. De försökte att knåda magen så att den skulle hamna rätt, men det gick inte. Barnet låg i spagat med ena benet nedåt och det andra uppåt. Det enda som kunde gäras var kejsarsnitt. Synd om denna familj då hon hade så dåliga minnen av det första kejsarnsittet.
Jag glömde nästan att titta på resten av programmet...jag var bara så inne i tankarna att min bäbis kanske hade snurrat på sig också. Igår stod nämligen min mage i fyra hörn. Det kändes som om jag visste var rumpan var men jag tyckte också att jag hittade ett huvud på andra sidan. Skräck!!!
Idag var jag hos barnmorskan. Hon hittade huvudet...nedåt! Hon hittade rumpan...till höger och sedan hittade hon alla ben och armar till vänster. Nu kan jag pusta ut igen...det var bara inbillning allt.
Idag är det den 12/3...han/hon skulle ha kommit ut nu. Men som man brukar säga....den som väntar på något gott väntar aldrig för länge...men jag tänker inte vänta allt för länge. Nästa barnmorsketid är på torsdag...innan dess ska det väl ha hänt något va? Snälla låt det ha hänt något då!
Nu ska jag titta på en av alla de tusentals serier som jag börjat följa: The Closer. Det enda som jag stör mig på i den serien är hennes onormala förhållande till sötsaker. Jag hoppas inte att mina elever titta på den serien...just därför.
Ingenting händer...
Jaha, idag skulle det vara dagen då jag skulle få se lill* men ingenting har hänt hittills i alla fall. Kanske man inte ska gå och tänka på det, göra något annat och låta det komma. Men jag är för spänd för det...jag vill ha det överstökat nu! Jag är en för nyfiken person för att ta det lugnt.
Sedan vecka 8 har jag varit hemma och traskat omkring, städat, lagat mat mm...nu är jag redo för förändring. Jag är såååå redo!
Jaja, kanske Davids jobbarkompis får rätt och det blir en födelsedagspresent för david den 22. Men uj, ska jag behöva vänta ännu mer så kommer jag att bli tokig!
Snälla! Kom ut!
Sedan vecka 8 har jag varit hemma och traskat omkring, städat, lagat mat mm...nu är jag redo för förändring. Jag är såååå redo!
Jaja, kanske Davids jobbarkompis får rätt och det blir en födelsedagspresent för david den 22. Men uj, ska jag behöva vänta ännu mer så kommer jag att bli tokig!
Snälla! Kom ut!
Falukorvsfingrar!
Förra natten sov jag med båda handledsskydden på. Vet ni förresten hur svårt det är att torka sig efter ett toalettbesök när man inte kan röra handlederna? Jag tror att Simon tyckte det var roligt. Han satt och tittade på mig utanför toaletten när jag kämpade därinne. Inte nog med att det faktiskt gör ont i vanliga fall, men nu var det nästan helt omöjligt!
I natt sov jag bara med ena skyddet på eftersom jag kände mig så låst natten innan. Som att steloperera sig någonstans. När jag vaknade hade jag mer ont i den handen med skydd än den som inte haft skydd. Jag undrar om det hjälper överhuvud taget? Mina tummar kändes ur led och fingrarna kändes som falukorvar (värst på höger). Efter att ha legat och skakat på händerna ett tag så blev de okej.
Det är inte roligt att ha ont i händerna. Det är som med alla skador. Man vet inte hur mycket man faktiskt använder den delen förrän de gör ont att använda. Jag är lite orolig för hur det kommer bli att hålla i en bäbis, jag har ju ingen kraft i händerna alls. Härom dagen kunde jag inte öppna ett oöppnat juicepaket!
Jag ger det en natt till. Men är tummen ur led och fingrarna som falukorvar igen, så tror jag inte på detta alls!
Klaaaaaaar!
Nu har jag gjort det sista arbetet för skolan. Jag rättade klart de nationella uppsatseran i svenska och jag skrev de sista omdömena i geografi.
Nu går jag på föräldraledighet!!!
Nu går jag på föräldraledighet!!!
Snart är han/hon här tror jag
Idag fick jag höra att en kompis till mig fick barn. Pappan och David har varit barndomsvänner och vi hade också turen att hamna i samma föräldragrupp i Katrineholm.
Bäbisen vägde lite mer än fyra kilo och var 52 cm lång. En jättebäbis!!! Det känns skönt att veta att det gick bra för henne att föda fram bäbisen då hon var väldigt nervös för att föda. Klarar hon det så måste jag klara det, tänker jag.
För er som vill se hur magen ser ut nu...titta nedan:)
Bäbisen vägde lite mer än fyra kilo och var 52 cm lång. En jättebäbis!!! Det känns skönt att veta att det gick bra för henne att föda fram bäbisen då hon var väldigt nervös för att föda. Klarar hon det så måste jag klara det, tänker jag.
För er som vill se hur magen ser ut nu...titta nedan:)
Bilen
Scrolla ned och titta på pärlan :)
Montering och förberedelse
Jag har inte packat "väskan" klart än. Kan det bero på att jag inte känner mig riktigt redo än eller har det med något annat att göra. Jag har i alla fall hittat bra hemsidor som hjälper mig att komma på vad som ska vara i den berömda väskan. Men jag kan anta att alla packar olika i dem.
Tack mamma för de sköna tofflorna, dem ska jag inviga där. Jag har också köpt en jätteskön amningsbehå som jag också ska inviga. Sedan har jag massor av godis i kylskåpet och idag packade jag ned en morgonrock. Jag antar att strumpor och trosor också är något som man ska ta med sig, men det packar jag imorgon. Sedan har jag köpt en bra bok och så har jag med ett par sköna byxor och en tröja. Jag kommer att packa toalettsakerna senare...kanske göra dem redo för transport...leva i nedpackat tillstånd ett tag...
Sedan stod det att man skulle packa till barnet också...självklart. Han/hon fick en egen lite väska eftersom min väska blir för full :) Där har jag både kill och tjejkläder samt några vita och gula. Man vet ju itne hur länge man blir kvar där.
Idag monterade också David in bilbarnstolen i vår nya bil. Det blev jättebra! Sedan kom vi på att vi kunde packa in vagnen i trunken också. Vi kommer ju inte att använda bilen till så mycket annat inom en nära framtid.
I morgon ska jag ringa till vårdcentralen för att se till att få skenor till mina händer. Det är inte skönt att vakna upp och känna att tummarna nästan är ur led. Det knakar i dem ett tag och sedan ger det sig. Men fingrarna känns som stoppade prinskorvar hela tiden. Undrar om jag ens kan repa på söndag...
Tack mamma för de sköna tofflorna, dem ska jag inviga där. Jag har också köpt en jätteskön amningsbehå som jag också ska inviga. Sedan har jag massor av godis i kylskåpet och idag packade jag ned en morgonrock. Jag antar att strumpor och trosor också är något som man ska ta med sig, men det packar jag imorgon. Sedan har jag köpt en bra bok och så har jag med ett par sköna byxor och en tröja. Jag kommer att packa toalettsakerna senare...kanske göra dem redo för transport...leva i nedpackat tillstånd ett tag...
Sedan stod det att man skulle packa till barnet också...självklart. Han/hon fick en egen lite väska eftersom min väska blir för full :) Där har jag både kill och tjejkläder samt några vita och gula. Man vet ju itne hur länge man blir kvar där.
Idag monterade också David in bilbarnstolen i vår nya bil. Det blev jättebra! Sedan kom vi på att vi kunde packa in vagnen i trunken också. Vi kommer ju inte att använda bilen till så mycket annat inom en nära framtid.
I morgon ska jag ringa till vårdcentralen för att se till att få skenor till mina händer. Det är inte skönt att vakna upp och känna att tummarna nästan är ur led. Det knakar i dem ett tag och sedan ger det sig. Men fingrarna känns som stoppade prinskorvar hela tiden. Undrar om jag ens kan repa på söndag...
Bilen hämtad!
Jag är bara så lycklig att jag måste skriva ett inlägg redan ikväll. Imorgon ska jag ut och ta ett kort på bilen innan den blir smutsig. Just nu är den såååååå fin där den står och blänker på uppfarten. Den nya bilen fungerade också utmärkt att köra när det var mörkt. Tack pappa för att du satte på en extra rigg med ljus :)
Så imorgon får ni se pärlan :)
Så imorgon får ni se pärlan :)
Bilar
Mycket att göra nu innan lillen/an kommer. I kväll ska vi och köpa vår bil hos pappa på Skobes. Det är en Volvo (självklart) V70...enligt mamma mycket fin. Det ska erkännas att vi inte sett den än...tänk om jag inte tycker om den! Tänk om den inte är skön att köra! Tänk om jag vantrivs! Jag litar på pappa med detta. Han har skaffat mig bra och mysiga bilar hittills :) Om jag tänker efter så är jag faktiskt inne på min fjärde bil nu.
Idag ska jag ut i snön och fixa med min lilla S40 och se till att det inte ligger massor av saker i den. Det är ju konstigt att det kan samlas så mycket saker i en bil. Det är nog som pappa säger. Han ser att det är en tjej som kör bilen bara genom att titta på hur mycket saker som ligger i bilen. Kvinnor använder tydligen bilen som en extra väska, enligt honom. Jag måste faktiskt hålla med pappa där. Det lyckas alltid bli massor av saker kvar i bilen som jag inte får plats med i min väska...så det måste stämma. Min far är en vis man.
= 
Idag ska jag ut i snön och fixa med min lilla S40 och se till att det inte ligger massor av saker i den. Det är ju konstigt att det kan samlas så mycket saker i en bil. Det är nog som pappa säger. Han ser att det är en tjej som kör bilen bara genom att titta på hur mycket saker som ligger i bilen. Kvinnor använder tydligen bilen som en extra väska, enligt honom. Jag måste faktiskt hålla med pappa där. Det lyckas alltid bli massor av saker kvar i bilen som jag inte får plats med i min väska...så det måste stämma. Min far är en vis man.
= 
Karpaltunnelsyndrom...jasså!
Karpaltunnelsyndrom
I handleden sitter karpaltunneln, den rymmer senor och nerver som går vidare ut i dina fingrar. Liksom annan vävnad i handen kan den svullna upp under graviditeten och orsaka att nerver trycks ihop. Känslan blir stickande i handen och alla fingrar utom lillfingret. Värst brukar det vara på nätterna när händerna är i stillhet. På dagarna värms lederna upp genom användning, vilket lindrar symtomen. Besvären försvinner oftast några dagar efter förlossningen.
Symtom
* Stela fingrar och fingerleder
* Ont i handlederna
* En stickande känsla från handleden och ut i handen
Behandling
Försök att sova med händerna på kuddar. Det kan hindra att de svullnar och vätska samlas i dem. När du vaknar kan du försök att få igång cirkulationen i händerna genom att låta dem falla utanför sängkanten och skaka dem kraftigt. Det kan få vätskesamlingarna att skingras och mjuka upp händerna något. Speciella handledsskenor kan också underlätta.
Jasså! Det var detta jag hade :) Jag har haft så ont i fingrarna en längre tid nu. David och jag spelade lite WoW tillsammans igår och jag fick sluta eftersom mitt långfinger muppade sig. Men det är skönt att veta att jag får tillbaka min fingrar efter förlossningen då det också gör ont att spela bas, vilket jag inte tänker lägga av med i första taget.
I handleden sitter karpaltunneln, den rymmer senor och nerver som går vidare ut i dina fingrar. Liksom annan vävnad i handen kan den svullna upp under graviditeten och orsaka att nerver trycks ihop. Känslan blir stickande i handen och alla fingrar utom lillfingret. Värst brukar det vara på nätterna när händerna är i stillhet. På dagarna värms lederna upp genom användning, vilket lindrar symtomen. Besvären försvinner oftast några dagar efter förlossningen.
Symtom
* Stela fingrar och fingerleder
* Ont i handlederna
* En stickande känsla från handleden och ut i handen
Behandling
Försök att sova med händerna på kuddar. Det kan hindra att de svullnar och vätska samlas i dem. När du vaknar kan du försök att få igång cirkulationen i händerna genom att låta dem falla utanför sängkanten och skaka dem kraftigt. Det kan få vätskesamlingarna att skingras och mjuka upp händerna något. Speciella handledsskenor kan också underlätta.
Jasså! Det var detta jag hade :) Jag har haft så ont i fingrarna en längre tid nu. David och jag spelade lite WoW tillsammans igår och jag fick sluta eftersom mitt långfinger muppade sig. Men det är skönt att veta att jag får tillbaka min fingrar efter förlossningen då det också gör ont att spela bas, vilket jag inte tänker lägga av med i första taget.
Se upp därnere!!!
Vi var på IKEA igår tillsammans med Davids föräldrar. Det är alltid kul att komma dit, men man går alltid därifrån lite mer fattig än vad man ursprungligen hade tänkt. Det är ju så att man alltid hittar saker som man tror sig behöva...och det gjorde vi kan man säga. Som tur är han mamma, pappa och mormor gått med på att ge oss lite pengar som present till den lill* som kommer att komma. Tack så mycket för det!!!
Jag kan inte räkna upp hela listan som blev inhandlat, det skulle bli mycket tråkigt för er att läsa, men jag kan säga att babyrummet kommer att bli såååå fint. De två stora sakerna vi inhandlade var ett skötbord och en spjälsäng i serien Hensvik (om ni vill titta på IKEAs hemsida.) Självklart kommer jag att ta bilder och visa när det blir klart :)
Men det jag egentligen ville skriva om var en händelse som hände oss på vägen hem från IKEA.
Vi kör på motorvägen, nästan precis innan man kör över Göta Kanal...och då är det en bil som kör upp brevid oss och personerna i bilen pekar, skrattar och skriker.
- Ni har tappat paket från flaket!!!
Va?! Alla i vår bil vänder sig om och tittar på flaket (som är ett öppet flak eftersom någon annan tog det som var täckt...morr) Och riktigt...det saknades två fyrkantiga paket. Susanne skriker:
- Det är ju mina köksstolar!!!
Vi stannade och killarna gick tillbaka en bit på vägen, men de hittade inte paketen.
Vi gav upp och åkte vidare men hittade snart en avtagsväg som fick upp oss på andra sidan så att vi kunde åka tillbaka och speja efter paketet. Då slog oss en tanke. Varför hade tjejen i bilen skrattat när hon sa att paketen hade flugit iväg...var det kanske för att det hade sett roligt ut när de fladdrade och krossades nere unnder bron som går över Göta Kanal??!! Vi alla såg hemska bilder för vår inre syn, men samtidigt så skrattade vi gott. Den enda som inte riktigt kunde skratta lite mycket var Susanne. Hon satt och ojade sig i baksätet.
När vi kommit en bit på vägen så hittade vi en till avtagsväg så att vi kunde komma upp på rätt väg för att leta efter paketen. Aldrig har jag kört femti på en motorväg...haha
Där låg de! De två paketen hade landat tillsammans vid räcket precis efter bron...phu!!!
Så det fick bli vårt äventyr för dagen...lilla bäbisen i magen tyckte inte om att åka så långt och jag fick många sammandragningar på vägen hem. Kanske berodde också några av dem på att jag skrattade så mycket också.
Susanne fick tillbaka sina stolar, lite kantstötta...men de låg i alla fall inte i Göta Kanal och guppade :)
Jag kan inte räkna upp hela listan som blev inhandlat, det skulle bli mycket tråkigt för er att läsa, men jag kan säga att babyrummet kommer att bli såååå fint. De två stora sakerna vi inhandlade var ett skötbord och en spjälsäng i serien Hensvik (om ni vill titta på IKEAs hemsida.) Självklart kommer jag att ta bilder och visa när det blir klart :)
Men det jag egentligen ville skriva om var en händelse som hände oss på vägen hem från IKEA.
Vi kör på motorvägen, nästan precis innan man kör över Göta Kanal...och då är det en bil som kör upp brevid oss och personerna i bilen pekar, skrattar och skriker.
- Ni har tappat paket från flaket!!!
Va?! Alla i vår bil vänder sig om och tittar på flaket (som är ett öppet flak eftersom någon annan tog det som var täckt...morr) Och riktigt...det saknades två fyrkantiga paket. Susanne skriker:
- Det är ju mina köksstolar!!!
Vi stannade och killarna gick tillbaka en bit på vägen, men de hittade inte paketen.
Vi gav upp och åkte vidare men hittade snart en avtagsväg som fick upp oss på andra sidan så att vi kunde åka tillbaka och speja efter paketet. Då slog oss en tanke. Varför hade tjejen i bilen skrattat när hon sa att paketen hade flugit iväg...var det kanske för att det hade sett roligt ut när de fladdrade och krossades nere unnder bron som går över Göta Kanal??!! Vi alla såg hemska bilder för vår inre syn, men samtidigt så skrattade vi gott. Den enda som inte riktigt kunde skratta lite mycket var Susanne. Hon satt och ojade sig i baksätet.
När vi kommit en bit på vägen så hittade vi en till avtagsväg så att vi kunde komma upp på rätt väg för att leta efter paketen. Aldrig har jag kört femti på en motorväg...haha
Där låg de! De två paketen hade landat tillsammans vid räcket precis efter bron...phu!!!
Så det fick bli vårt äventyr för dagen...lilla bäbisen i magen tyckte inte om att åka så långt och jag fick många sammandragningar på vägen hem. Kanske berodde också några av dem på att jag skrattade så mycket också.
Susanne fick tillbaka sina stolar, lite kantstötta...men de låg i alla fall inte i Göta Kanal och guppade :)
