I Will Prevail

Denna film var en av de bästa filmer Pixar gjort. Den innehöll spänning, humor och kärlek.
Det var inte mycket som sades, men det behövdes inte...man förstod ändå.


Se den!!!

Ja, alla tänker att det inte ska hända dem, men det gör det förr eller senare. Det kan jag intyga. Jag trodde inte att jag skulle få influensan men så fel jag hade. Eller i alla fall så tror jag att det är influensan jag fått.
1. Det kom snabbt och skoningslöst
2. Jag fick ont i hela kroppen (till och med beröring gjorde ont)
3. Nästäppa, slem och hosta
4. Utmattning och trötthet eftersom jag vaknar varje timme för att hosta upp allt som samlat sig.

Inte nog med att jag är hemt utmattad för att kroppen arbetar med sjukdomen, jag får inte i mig så mycket mat. Jag har redan fått upp min soppa på underlakanet så att vi fick byta det. Jag har träningsverk i magen eftersom jag hostar så mycket och jag är utmattad för att jag dels är hungring och dels drömmer så intensivt att jag får byta mina nedsvettade kläder på morgonen.

Nu önskar jag bara att det inte ska komma tillbaka när jag blir av med det. Då sa mamma att jag skulle vara tvungen att ta penicillin och det vill jag inte.

Nu kanske ni tycker att jag skriver för mycket om min sjukdom och inte om så mycket annat spännande...men det är just nu hela min värld...
Jag har inte varit ute sedan dagarna innan jul!!!!!

Nej, ingen fest för mig. Istället för att bli frisk blev det värre i natt. Höll på att kvävas när jag vaknade eftersom jag inte hostat på länge. Det enda läkemedlet jag har är koksaltlösningsnässpray!!!! Stackars mig. Stackars lilla bäbis som hoppar omkring när jag hostar också.

Nej, David får gå själv på festen och jag får väl titta på någon dålig film för att sedan somna och vakna av hostattackerna.
Inte ens Simon vill ligga på mig då allt skakar :)

Stackars lilla jag. Efter all fest i tre dagars tid så har jag lyckats blivit förkyld. Hostig, snuvigt tät ( tät sedan länge eftersom man kan bli det som gravid). Inte roligt. Just nu håller den tredje festen på i Katrineholm men jag kunde inte gå. I morgon ska vi till Davids gamla grannar och träffas (tradition) så då hoppas jag att jag mår bättre.

Vi har nu officiellt blivit två festmaskiner. Som ett väloljat maskineri fixade vi till huset på en halvtimme. Klockan ett kommer min släkt och då är friden över..hihi.

Ett par benvärmare
Massor av smink
600 kr på Hud och Hår (frisör, massage mm)
Lite saker till pyret (speldosa och lite prydnad till rummet)
Lurviga sockor med halkskydd under

I morgon kommer som sagt min del av släkten. Vi gör så att vi lottar vem som ska köpa till vem. Jag fick att köpa till pappa och David skulle köpa till min syster Frida. Sedan köper alla till barnen :)

Det roliga är att Davids far är lite lik pappan i Svensson, Svensson. Gissa om vi hade kul i dag på julafton. Nu är det bara att sadla om och göra sig redo för nästa fest. I morgon kommer min släkt klockan ett så då är det bara att ta fram glöggen och chokladen igen. En fyradagars jul blir det...undrar hur jag ska orka. Är jättetrött nu. Det bästa med julen är dock att man får äta så mycket mat och godis man bara kan, och så finns det massor av APELSINER!!!

Jag har just målat naglarna i julens färger. De är silver i basen och de har gröna och röda prickar. Hoppas att jag kan ta ett kort på dem innan de förstörs, vilket händer rätt så fort för mig :)

Det här med julkort har alltid varit lite si och så med...i alla fall för mig. Det är ju egentligen att sätta press på dem man skickar till eller hur? Man säger:
- Nu har jag skickat ett jättefint kort till dig och förväntar mig ett tillbaka.

Undantagen är självklart dem som skickar kort med bilder på sina barn på. De är bara roliga att få. Internetkort är också ett mindre krävande kort att få.

Sedan några år tillbaka har jag faktiskt gjort så att jag lämnar ut korten själv. Ni får kalla det snålhet om ni vill, men korten kommer i alla fall fram. Sedan kan ju oförutsedda händelser göra att till och med mina kort blir sena...förlåt mormor :)

Så tack till alla som skickat julkort till mig...jag är jätteglad...verkligen...

ps. Det ska tilläggas att jag faktiskt skickade...hör och häpna...fyra julkort detta år. Det var lite långt att ta sig till Härnösand och Karlskoga. Hoppas bara att de kom fram. Det är ju ett annat problem jag fick...hade inte deras adresser och förlitar mig nu blint på hitta.se. (Jag vet att ett kort till mina vänner i Katrineholm kommer att eftersändas då fel adress fanns på hitta.se men jag hann inte ringa och fråga efter rätt adress. Jag är ju alltid ute i sista minuten också)

Kram på er kortfantaster!

Ja, en god jul ska vi ha. Monstergranen är på plats och den har fått vara ifred från vår monsterkatt Simon. Vi trodde väl att han skulle hänga som en julkula när vi kom ned på morgonen, men han hade bara tittat på den och sedan gått för att få frukost. Bra! Men jag tror att vi gjorde rätt i att inte ha gran första julen med honom....inte för att vi hade kunnat ha gran då hela vårt bohag blivit inklämt i ett rum (de renoverade). Men jag tror att en bäbiskisse hade tyckt att det varit lite roligare att klättra i den än vad Simon gör nu. Note to myself...måste ta kort på monstergranen för er att se!

All mat är inhandlad och nu är det bara småplock som väntar. Skönt att få gå runt en dag till i slashaskläder. Sedan ska jag och magen tränga in mig i något som ser ut som en klänning...nåja...det kommer den förhoppningsvis att se ut på mig då den är stor. Jag har ju blivit lite rund om magen och lillen/an tycker inte om när det klämmer åt.

Appropå att klämma åt.
Jag satt vid tv n igår med ena benet upp på soffan det andra på bordet (soffan är lite för liten för två långa människor) . Simon kommer in och ska envist ligga på mig. Han lägger sig med benen på mitt ben och framtassarna i en ring om magen med huvudet mellan. Bäbisen verkade inte tycka om detta (det ska tilläggas att kissen spann = måste låta som en HD) Bäbisen fick tokryck och sparkade Simon ett antal gånger i huvudet. Kissen sov vidare...då fick mamma nog. Det är ju ändå jag som får ta första smällen. Det slutade med att kissen fick kliva av mig...hamnade på rygg mellan mina då utsträckta ben...tittade förnärmat på mig...somnade...phu! Bäbisen lugnade sig och somnade.

Vi ska fira jul två gånger. Det är ju så när man har två släkter. Den 24 ska vi fira med Davids släkt och den 25 med min släkt. Sedan den 26 ska vi in till stan (k-holm) för att fira med en annan del av Davids släkt + hans kusiner mfl...sedna kommer jag nog att sova resten av lovet....eller vad tror ni? Note to myself igen...måste ta kort på min fina dukning (innan svärfar slabbar ned allt...haha)

Nej, nu ska jag bita David i nacken, springa för livet och sedan ge upp eftersom min kondis är allt annat än bra just nu. Sedan ska jag plocka lite, skicka iväg ett brev till försäkringskassan och kanske få något att äta. Mums för apelsiiiiiin!

Kakan har redigerat vissa av alla de tusen bilder vi tog på min mage. Jättefina bilder. Här är några av dem för er att titta på :) Kram!

           

Spelningen i Flen den 19 e gick superbra. Trots att vi alla gjorde supermissar så var det roligt och det är det som räknas. Kan också tycka att det inte riktigt var vårt forum att spela på. Efter oss så var det dansuppvisning och efter det gick två stora killar lös på scenen med hip hop. Då vällde det in folk för att titta. Var fanns de när vi spelade?

Nåja, vi såg det som erfarenhet och träning. Vi har väl kanske ingen spelning planerad för tillfället. Kanske kan vi se till att Frida blir lite mer varm i kläderna och kanske vi kan skriva lite mer material? Det får bli som det blir.

När jag kom hem var jag trött. Vi hade släpat saker och spänningen och adrenalinkicken hade tagit ut sin rätt på mig.

Ja, ni vet ju redan vad vi gjorde dagen efter spelningen...det var då vi städade hela huset :)

Nej, nu måste jag verkligen gå och äta frukost!

Här står jag tillsammans med The Lich King. Just nu är jag ond men jag kommer snart att komma på andra tankar och bli snäll. Då ska jag spela med David. Han har en präst som väntar på mig :) Men visst är jag tuff!

Jag har läst att gravida får konstiga drömmar och detta kan jag nu hålla med om. Det känns inte som om jag ens har sovit inatt. Det började med någon slags skräckfilm med blog och klet överallt. Jag vaknade och gick upp, genomsvettig. David hade inte lagt sig än. Han fastnade på Saturday night live till klockan halv två.

När jag äntligen lugnat ned mig så började det igen. Jag var ett barnhemsbarn, jag var spion, jag var servitris åt maffian och jag var en fånge...jag tror att det var allt. Men det känns inte som om jag har sovit alls. Tråkigt!

Förr drömde jag mycket sådant. Att jag var polis eller tjuv. Jag kunde berätta massor för David när jag vaknade (vilket jag gjorde nu också) men nu är de mer intensiva. Kroppen jobbar och jag blir svettig. Inte nog att jag redan är supervarn redan innan...nu ska hjärnan jobba och göra mig varm. Nåja, lite spänning kanske inte skadar så mycket.

Ja, det har vi verkligen gjort. Vi startade dagen rätt så lugnt...David gick och upp innan mig...jag hörde det men jag orkade inte gå upp. Sedan åt jag frukost...cravingen för apelsin tog över när jag såg den så det blev fil med apelsin i...mums! Craving ja, flera gånger har jag bara gått in i köket, sett en apelsin och tagit en kniv, stått över slasken och skurit upp den. Mums!

Arbetet började och vi höll på hela dagen. Jag plockade saker i hela huset. kastade halvdöda blommor, tvättade samtidigt genom att ställa klockan på 45 minuter. Då går det snabbt och man glömmer inte bort att en tvätt är inne. Vi tog ned barnvagnen i källaren, jag städade toaletterna och våtdammade hela huset.

David gick lös på köket. Han diskade, plockade och gjorde rent ugnen. Vi jagade katten ned från köksbordet och sedan dammsög han hela huset. Efter det så svabbade han hela huset och gjorde rent kattlådan, kattmatlådan och badkaret.

Kan ni gissa att vi var helt slut efter denna dag?

Idag ska vi ta det lite lugnare. Vi ska slå in paket och kanske plocka lite i barnrummet. Vi vill ju måla om därinne så det känns inte som om vi kan sätta igång på riktigt än + att min syster har skötbordet och sängen. Just nu står det bara en hög med påsar i mitten av rummet.

Nej, nu ska vi äta frukost.

Jag har läst att man kan få konstiga drömmar när man är gravid. Det stämmer nog vill jag säga. Kanske man egentligen inte ska skriva vad jag drömmer...det finns ju folk som kan tyda det. Jag tar chansen. Det ska också tilläggas att jag INTE kände mig utvilad när jag vaknade eftersom...jag läs själva.

Det började med att jag skulle leda en lektion med en klass jag faktiskt normalt inte har. Helt plötsligt kommer det en flock med rovfåglar in i klassrummet. Det kommer en elev och vill något jag tänkte att jag skulle fixa det. När jag kommer ut utanför mitt klassrum är det massor av elever där också som väntar på mig. Hjälp!! (känner jag mig otillräcklig på något vis?) Jag springer iväg till vår reception för att få var på varför jag har elever överallt men jag hittar inte Eija som jobbar där.

Efter ett tag hittar jag henne i en skrubb men när jag går förbi så sitter vaktmästaren och kastar saker på mig. Jag springer iväg och finner att skolan håller på att bli ombyggd och det är vit plast överallt. Det är bara dörrarna som man ser och mitt bland all kaos så springer förskoleklassens föräldrar omkring och försöker göra sig förstådda. Ingen förstår vad de säger eftersom de talar arabiska.

Ja, nu har ni fått en inblick i min förvirrade hjärna.

Ps. Jag är nervös för spelningen den 19:e. Kanske för att magen växt och jag inte riktigt vet var jag har strängarna nu när jag inte kan hålla basen som jag brukar. Men mest modig är i alla fall min syster som ska vara med om sin första spelning. Det kommer att gå bra ...det kommer att gå bra...det kommer att gå braaaaaaa......

Davids kusin har tagit massor av underbara bilder på mig. Mest intresserad tror jag dock att hon var av min mage. *suck*  Så iklädd BH och trosor står jag i mitt mitt vardagsrum med en spotligt på magen (bra att pyret fick det varmt...jag frös om fötterna). Min mage smetade de ned med babyolja för att den skulle glänsa fint och sedan var det bara att koppla av. Ja, koppla av om du kan...

Det ska också tilläggas att Elin var en ytterst bra lamphållare. Vi fick till och med David att vara med på ett par bilder....bara med händerna på min mage dock :)

Dagen efter gav vi oss iväg till torpet för att ta några fler bilder. Dessa blev jättefina. Kakan ska göra iordning dem lite innan med sedan kommer det ut några på denna sida.

Skööööönt!!!!

Alltid samma gamla visa...alltid panik och aldrig lätt. Det är vad det är när det gäller betygsättningen. Det finns alltid elever som tror att de har all tid i världen...man tjatar tills man blir blå...och ingenting händer. Var går smärtgränsen brukar jag fråga mig själv...vart går min smärtgräns. Just nu känns det som om jag hittat den. SItter klockan nio en kväll efter ett rep och funderar på betyg.

Spelning den 19 i Flen...tjohoo!!!

Nej! Nu får det vara nog!!!
Nu ska jag och David läsa bok tillsammans och sedan ska jag sova gott.

Min pappa måste vara den bäste pappan någonsin. Bilen krånglar eller säger ett sådant ord som "sevice" och då är det bara att ringa pappa. Han tog hand om min bil i torsdags och nu är den som ny igen. Underbart!

Tack så mycket pappa! Du är bäst!!!

Inte visste jag att det kunde vistas så många människor på samma plats. Fick lite panik där ett tag men det löste sig. Ville dock kapa av mig mina fötter efter att vi varit där sedan klockan tio.

Jag hittade massor av roliga saker...kunde dock inte koncentrera mig så man kan väl kanske säga att jag blev lite goistisk. Köpte bara saker till mig, David och bäbisen. Jag kunde inte tänka på julklappar därinne. Jag kan inte heller räkna upp allt vi skaffade eftersom kvittot blev ca en meter långt.

Det jag kan berätta är att vi faktiskt köpte en barnvagn och den var fiiin. Varför lägga ned massor av pengar på en barnvagn när de faktiskt är samma. Jag hörde en berättelse om att handtaget for bort på en Emmaljunga. De ska vara av klass och de är jättedyra. Om denna vagn bara klarar av en bäbis så fine...vi har råd att skaffa en till :)

Resan ned gick jättebra även om det var halt. Pappa hade lånat en bra och säker bil. Det var på hemvägen som det var lite läskigt med snö och motvind.

Ullared: Ja, dit kan man åka....men inte för ofta...prisvärt!

Här är några av de bilder som kakan tog på oss till vår skiva. Visst blev de bra!!!! Jag är gravid på bilderna, men det sysn inte...hihi.