Utvecklingssamtal och kränkande behandling

Håller på med att förbereda inför utvecklingssamtal. Usch! Jag hatar verkligen utvecklingsamtalen...vet egentligen inte varför. Kanske det har att göra med att föräldrarna inte riktigt har förstått att de måste sätta krav på sina barn eller att de kanske ska se om de verkligen har en läxa eller ett arbete att göra klart. Nej, det är alltid skolans fel om något går fel...det är alltid skolans fel om eleven inte förstår. (Det första vissa elever säger INNAN de läst instruktionen är att de inte förstår) Kanske föräldrarna ska komma till skolan lite oftare och se hur deras söner och döttrar beter sig på lektionerna? Att vi står och ger och ger och ofta inte får ett skit tillbaka. Kanske de ska få veta att deras söner och döttrar ibland är väldigt otrevliga och kallar oss lärare för både det ena och det andra. Eleven har så fruktansvärt många rättigheter...men har inte vi det också. Ska vi verkligen behöva gå till jobbet och bli illa behandlade?

Att bli kallad för idiot eller miffo är en kränkande behandling. Två av mina lärarkollegor har precis blivit kallade för dessa tilltalsnamn. Det är ju förskräckligt! Att en elev kallar en lärare för det är lika illa som om en lärare skulle kalla en elev det eller om en elev skulle kalla en annan elev för det. Alla skolor har en behandlingsplan för kränkande behandling. Ett tips är att ni alla läser den. Jag tycker också att alla lärare ska tänka på sitt egenvärde som person. I vilka andra yrken blir man så påhoppad som i detta yrke? (poliser väljer det)

En kollega berättade en sak för mig för ett tag sedan. Om min bil skulle bli vandaliserad på  parkeringen så skulle domen kunna bli såhär: Du är lärare, det får du räkna med.  Detta finns att läsa i fall som tagits upp i rätten. Va?! svarade alla kollegor i kör...det var inget vi fick höra på lärarhögskolan. Jag har till och med en kollega som inte parkerar på parkeringen för att hon är rädd för just det.

Då tänken ni kanske...men jag hade faktiskt jättestränga lärare när jag gick i skolan. De behandlade mig inte alls bra. Då ber jag er att tänka om. Hur behandlade de dig? Var det inte bara så att de kanske ställde krav på dig? Var det kanske så att de ville att du skulle visa din fulla potential? Många elever tycker att vi plågar dem bara för att vi vill se resultat. Vi vill se dem blomma ut...vi vill se den utmana sig själva och växa. För många elever kör säkert.

Jag vill att alla mina elever ska lyckas i livet. Jag vill att de ska kunna sitta vid en middagsbjudning och förstå vad de vid bordet pratar om och kunna delta i diskussioner. Jag vill att mina elever ska tjäna mer pengar än mig (inte så svårt egentligen) Jag vill att mina elever ska uppfostra sina barn till att tycka om skolan. Jag vill att mina elever ska tycka att de behöver skolan eftersom även ett fotbollsproffs kan hamna i en bilolycka och bli rullstolsbunden...vad ska de då göra?

Jag lämnar er nu...mina tankar blir för mycket att läsa. Jag kommer säkerligen att återkomma till detta senare men nu ska jag äta. Även lärare måste äta ibland (detta har eleverna svårt att fatta) Är ni människor? Det trodde vi inte...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0