Medicinmakaren
Jag har ett problem. Min katt vill alltid ligga på mig. På magen, i knät, på min rygg, på mina fötter....ja...på mig! Han vill till och med nästan ned i badkaret om jag ligger där. Visst kan det vara gulligt ibland men nu får vara nog. Han har faktiskt en pappa också...och honom ligger han nästan aldrig på. Jo, om jag inte är hemma...
Men igår hände det något som fick mig att fundera på varför han faktiskt ligger på mig. Det kanske inte bara är för att jag är tillgänglig eller för att han älskar mig. Kanske det också är för att jag behöver honom.
Man skulle kanske ha tagit min puls och mätt hur jag mådde innan vi fick honom. Jag läste nämligen någonstans att de som äger katte har lägre vilopuls och att de mår bättre. Jag kan faktiskt säga att jag mår bra. Kanske det också är så att han känner av att jag är stressad och att det är därför han kommer och ligger på mig.
Den handling som fick mig att tänka till var det som hände igår. Min man hade nämligen laddat ned massor av program till sin dator och det hade tagit ungefär fem timmar. På sista rutan hade min man klickat fel och tryckt på cancel (varför ens den knappen finns är och förblir ett mysterium). Min man var helt förstörd och jättearg på sig själv. Nära till tårar. Nere vid tv n låg jag med katten på magen...som om det var en nyhet...och min man kom ned. Han förklarade vad som hänt och beskrev sin sorg och frustration. Lille Simon tittar på min man och direkt när min man lade sig ned på soffan så gick Simon och lade sig på hans mage. Detta har aldrig hänt förut.
I min fantasi så läste Simon av hur min man mådde och ville i sin tur trösta på det sätt han känner till. Att lägga sig och spinna på min mans mage var det allra bästa medicinen. Vår egen lilla medicinmakare.
Men igår hände det något som fick mig att fundera på varför han faktiskt ligger på mig. Det kanske inte bara är för att jag är tillgänglig eller för att han älskar mig. Kanske det också är för att jag behöver honom.
Man skulle kanske ha tagit min puls och mätt hur jag mådde innan vi fick honom. Jag läste nämligen någonstans att de som äger katte har lägre vilopuls och att de mår bättre. Jag kan faktiskt säga att jag mår bra. Kanske det också är så att han känner av att jag är stressad och att det är därför han kommer och ligger på mig.
Den handling som fick mig att tänka till var det som hände igår. Min man hade nämligen laddat ned massor av program till sin dator och det hade tagit ungefär fem timmar. På sista rutan hade min man klickat fel och tryckt på cancel (varför ens den knappen finns är och förblir ett mysterium). Min man var helt förstörd och jättearg på sig själv. Nära till tårar. Nere vid tv n låg jag med katten på magen...som om det var en nyhet...och min man kom ned. Han förklarade vad som hänt och beskrev sin sorg och frustration. Lille Simon tittar på min man och direkt när min man lade sig ned på soffan så gick Simon och lade sig på hans mage. Detta har aldrig hänt förut.
I min fantasi så läste Simon av hur min man mådde och ville i sin tur trösta på det sätt han känner till. Att lägga sig och spinna på min mans mage var det allra bästa medicinen. Vår egen lilla medicinmakare.
Kommentarer
Trackback
