Modelejon..jag???
Ja, nu har jag gjort det igen! Jag har tackat ja till något som jag egentligen inte skulle våga...varför gör jag så hela tiden? Första gången var väl när min kompis frågade om jag ville sjunga på en vollybollmatch. Visst, svarade jag, ångrade mig i en månads tid men genomförde det. Det är ju bara att bita ihop och göra det du ska. Det ska väl här tilläggas att jag sjöng helt fel genom hela introt!!!! Jag hade singback med sången If you belive. Tror i alla fall att det är så den heter. Usch, vad fel det blev, men nu kan jag dra det som ett bra exempel för elever som inte vågar.
En annan gång sa jag på jobbet att jag skulle starta en retorikkurs. Jag vet ibland inte varför jag ens öppnar munnen. Vill jag bränna ut mig själv? Nåväl, jag startade kursen och genomförde den. Tror också att jag lärde några under resans gång hur man talar bättre.
Den näst sista gången var väl när jag tackade ja till att vara hårmodell (första gången). Då var det på en stor mässa och jag kunde inte ha mina glasögon på mig. Som tur var trillade jag inte av scenen och jag tyckte faktiskt att det var skönt att inte se publiken så bra. Det gick ju vägen och klippningen och färgningen blev då nästan gratis...usch vad jag är snål.
Denna gång står jag inför en större utmaning. Nu är det faktiskt betalande gäster som ska se mig stå och kråma mig på scenen...eller catwalken! Inträdet har denna gång kostat 100 kr och min hårfärgning blev gratis! Jag bara måste göra ett bra jobb. Idag fick jag panik eftersom alla på frisörsalongen verkar ha en bild av mig som egentligen inte är sann. De tror att jag är värsta hårdrocksbruttan som har en hel garderob av nitbälten och IronMaidentröjor. Nu är det ju så att jag har massor av nitbälten men det är inget som jag använder i vardagen...så gissa vad jag gjorde? Jag gick till JC och sa:
-Nu ska jag vara hårmodell och jag ska se ut som hårdrock...hjälp mig.
Jag vet! Patetiskt eller hur?
Jag fick hjälp och hittade ett par byxor.
Önska mig lycka till i morgon nu så att jag inte trillar ned från denna scen.
En annan gång sa jag på jobbet att jag skulle starta en retorikkurs. Jag vet ibland inte varför jag ens öppnar munnen. Vill jag bränna ut mig själv? Nåväl, jag startade kursen och genomförde den. Tror också att jag lärde några under resans gång hur man talar bättre.
Den näst sista gången var väl när jag tackade ja till att vara hårmodell (första gången). Då var det på en stor mässa och jag kunde inte ha mina glasögon på mig. Som tur var trillade jag inte av scenen och jag tyckte faktiskt att det var skönt att inte se publiken så bra. Det gick ju vägen och klippningen och färgningen blev då nästan gratis...usch vad jag är snål.
Denna gång står jag inför en större utmaning. Nu är det faktiskt betalande gäster som ska se mig stå och kråma mig på scenen...eller catwalken! Inträdet har denna gång kostat 100 kr och min hårfärgning blev gratis! Jag bara måste göra ett bra jobb. Idag fick jag panik eftersom alla på frisörsalongen verkar ha en bild av mig som egentligen inte är sann. De tror att jag är värsta hårdrocksbruttan som har en hel garderob av nitbälten och IronMaidentröjor. Nu är det ju så att jag har massor av nitbälten men det är inget som jag använder i vardagen...så gissa vad jag gjorde? Jag gick till JC och sa:
-Nu ska jag vara hårmodell och jag ska se ut som hårdrock...hjälp mig.
Jag vet! Patetiskt eller hur?
Jag fick hjälp och hittade ett par byxor.
Önska mig lycka till i morgon nu så att jag inte trillar ned från denna scen.
Kommentarer
Postat av: Dress Like a Princess
Hoppas du har haft en bra dag :)
Trackback
