I Will Prevail

Att man kan tappa bort varandra på Willys fick jag lära mig igår. Vi var i Katrineholm för att handla till Olles dop då jag helt plötsligt inte hittade David och svärmor. Jag gick igenom hela illys innan jag gav upp. Jag fortsatte att handla "den vardagliga maten" och sedan lät jag den vagnen stå för att göra ett till försök att hitta David och svärmor. Jag hittde dem vid kryddorna och blev då lite förskräckt då Davids vagn var lika full som min egen. Hur skulle vi få plats med all mat i vårt kök? Olle satt och såg rätt så glad ut i svärmors kundvagn, men efter två timmar började han bli lite gnällig. Vi har en så snäll bäbis. Maten gick på några tusenlappar. Tur att man har barnbidrag :)

Jag tog upp Olle och vi hälsade på en liten flicka som verkade vara sådär ett år. Hon var lika stor som Olle. Åtta kilo och tre månader. Han ser inte fet ut, han är bara stor. Undrar hur han kommer att se ut när han är ett år?

Vi var på Maxi i förrgår och handlade lite barnkläder. Olle har ju växt ur nästan allt han har. Att bara ha ett par byxor duger inte. Inne på HM hittade vi en randig body och ett par snygga byxor som han ska ha på sig på dopfesten. Vi hittade lite annat också inför sommaren. Det som jag tyckte var lite knäppt var att inte ett enda storleksförslag passade in på Olle. Skulle jag köpa det som är för hans ålder så skulle han ha växt ur det nästa vecka. Vi har köpt sorlek 74 för att han ska ha lite att växa i. Vi tittade på ett par strumpor och sprattade. Så stora fötter hade han ju när han föddes. Nu måste vi ha större :)

Idag ska vi och göra iordning festsalen i klubbhuset och David ska laga två stekar i ugnen. Vi ska ha kallskuret och grön potatissallad till dopet. Min syster och min mor ska göra tre tårtor...mums.

Nej, nu ska en hungrig ammande mamma äta lite frukost. Det kurrar så förfärligt i magen. Olle dumpade jag av hos en sömnig David. De ligger och småslumrar i sängen....så sött.