Sova sova sovaaaaaa
Ibland när jag går omkring i huset så vet jag inte hur jag ska komma till ett annat rum. Jag kan vara i köket och jag vet att jag ska till sovrummet på övervåningen...men hur jag ska komma dit är inte självklart. Är jag sjuk på något sätt? Eller är det bara så att jag är väldigt trött. Härom vecka började jag gråta för ingenting...det är inte heller riktigt likt mig. Jag antar att det var jobbigare att ha en bäbis än vad jag hade räknat med.
Jo, det där känner jag väl igen. Båda mina grabbar vaknade på nätterna upp till nästan ett år. Det tar verkligen på sinnena.
Hej vännen!!
Man blir smått tokig av att sova lite under så lång tid. Novali hade mycket problem med sömnen och under hennes första 6 månader sov jag som längst 2,5 timmar i sträck.
Det är tillåtet att bli labil och förvirrad :)
Hoppas han börjar sova bättre snart nu! Det vände för Novali när hon var ca 6-7 mån och flyttade till eget rum. Så, det är ett tips om ni inte gjort det!
Ha det fint!
kram
Ta det lungt syrran! Du är precis som alla andra - helt koko i huvudet... Det blir bättre sen när du börjar jobba. På något konstigt vis är det som om hjälnan fungerar bättre när den har fullt upp!? När du jobbar sen så rullar du in i en vardag. Var inte rädd för den, det är den som får allt att fungera tyvärr. Kolla på mig; pendla till Sthlm, plugga, hämta och lämna i skola och på dagis, fixa matsäck och gympapåse, kolla vädret, handla, fixa mat, tvätta, städa mm. Helst lite kvällsaktiviteter oxå. Ja, jag gör ju inte allt själv såklart, vi är ju två som rullar runt i samma vardag. Men det funkar! Man hinner roliga saker oxå som att måla och cykla och mysa. Och kolla in syrrans blogg såklart!
Kramar Frida (bollplanket)
