I Will Prevail

Ja nu var det länge sedan jag skrev igen. Måste erkänna att jag tror att det är facebooks fel. Jag går in på internet och tittar på mina tre mailar och sedan går jag in på facebook och sedan finns det inte så mycket mer tid till at till exempel skriva här. Jag vet dock att i alla fall min mormor tycker att det är kul att läsa här. Jag skriver för henne nu alltså.

Så har det gått massor av tid sedan sist. Var ska jag börja att skriva? Jag får ta en sak i taget. Jag antar att detta kommer att bli ett rätt så långt inlägg denna gång. Jag sätter mig tillrätta, tar upp mitt tangentstöd som Olle slitit ned på golvet. Rättar till musmattan som han bitit på och sätter igång.

Jag började jobba efter tio månaders mammaledighet. Måste ergänna att det faktiskt var skönt att lämna över till David som nu skulle vara hemma i tre månader. Att börja jobba blev lite av en tillflyktsort. Jag kan tycka att det faktiskt är jobbigt att krypa runt på golvet en hel dag. David tog detta med lugn och tyckte att det skulle bli en lugn och trivsam tid hemma...men tji fick han.
Olle är med aktiv än vanligt och david får hela dagarna springa efter honom. Jag märker att det är jobbigt när jag kommer hem efter jobbet och vill ta det lite lugnt, då är det bara att sätta igång. I vanliga fall har jag en bra man som tar hand om det mesta. Men nu har han nackspärr och har tvingats att vara hemma med sjuk man och barn. Nu är det panik, jag vet ju inte hur man lagar mat...men jag antar att jag någon gång måste lära mig. Igår gjorde jag kokta grönsaker med fläskkotlett och egengjord sås. Det smakade faktiskt gott.

Nu jobbar jag i FBK (förberedelseklassen) och det är väl okej. Det är ju lite svårt med det att de inte kan svenska, men jag ska ändå lära dem alla saker de behöver från en högstadieskola. Svårt så förbenat måste jag säga. Men också en bra och trevlig utmaning. I morgon ska jag på en föreläsning om kulturkrockar...spännande.

Bandet går bra. Vi har kommit med i rockkarusellen och hanr just nu spelat två av tre spelningar. Jag tror att de tycker att de inte låter skit i alla fall. Första spelningen var vår gitarrist i Thailand så då hyrde vi in Emeli Öberg från ett annat band och tidigare RedMint. Det fungerade jättebra och hon vill fortsätta i bandet. Andra spelningen var camilla sjuk så då fick jag sjunga allt, inte så kul, men det fungerade också. Nu på torsdag har vi vår sista spelning i Eskilstuna så då ska väl allt sitta tror jag. Skulle bara fattas att någon annan blir sjuk eller så.

Vi har också varit i radio p4 den 2 mars kl 8.30-9.00. Det går att säka på radio sörmlands Lyssna igen om ni vill höra det igen. Jag tror inte att vi gjorde bort oss, även om jag hatar min röst som låter så barnslig i radio. Konstigt att jag inte låter så när jag sjunger???

Olle fyller snart ett år och David fyller 30 år. Det ska bli kul att fira dem. Vi skulle ha en stor fest men det är många som inte kunde komma. Verkar bara bli släkten igen. Inte mig emot. Mormor har bakat kakorna och <frida ska göra min vision om Olles tårta till verklighet.

Vi är sugna på att skaffa ett eget hus och har varit och tittat på några i Katrineholm. Men det som slog oss var hur mycket korten ljuger. Det ser ju inte alls ut som det gör på bilderna ju! Men just nu har vi inte fallit för något hus egentligen. Det är ju mycket som ska stämma: Det får inte ligga för avsides, det ska vara lite skog, det ska finnas x antal rum och det ska gärna finnas relokal d v s källare eller gillestuga. Det ska finnas bra uppvärmning och inte allt för mycket att göra inne och det ska vara en fin och rymlig trädgård. Det är väl inte för mycket begärt, eller?!

Nej, nu ska jag gå och laga lite mat åt mina sjuklingar så vi ses väl om några månader igen???